artstruck

Läkemedelsföretag drogar ned oss

Kategori: Allmänt

                                     

DEBATT Läkemedelsföretagen exploaterar hela tiden nya grupper som i vilken bransch som helst i en marknadsekonomi. Missbruksvården är snart helt medikaliserad. Att ge narkomaner som söker hjälp nya lagliga droger är att cementera dem i nytt missbruk. Nu marknadsför branschen sig mot våra barn och ungdomar.

Missbruksvården som rimligen borde ha nykterhet som mål, invaderas ironiskt nog alltmer av lagliga droger. Det finns nu en "medicin" för heroinmissbruk, en annan för alkohol och kokain etc.

Läkarkåren vars roll var att hjälpa, introducerar de nya preparaten medan socialarbetarna och alkoholterapeuterna ser på. Och den extremt belastade gruppen narkomaner, leds alltså tillbaka i missbruk -nu av lagliga preparat, när de söker hjälp.

Att missbrukare som hela livet haft en kemisk lösning på alla sina problem även vill ha en drog när de ska sluta knarka, är inte konstigt. Det är helt naturligt, men därav inte rätt. Det är här de proffessionella i vården ska visa på ett alternativ, något nytt. Heroinmissbrukare måste sannolikt höra till de allra mest utsatta grupperna i samhället. De är mentalt och fysiskt förslavade av en drog som förstör deras relationer och ofta har gjort dem hemlösa. Vem i samhället bryr sig om hur en hemlös heroinist egentligen upplever sin behandling? Vi som arbetar i missbruksvården har ett ansvar att skydda missbrukarna som annars blir extremt lättledda konsumenter, mot läkemedelsföretagen

                                         Allergi mot sinnesförändrande medel

Kärnan i kunskapen om missbruk är upptäckten på 1930-talet som gjort det möjligt för miljontals individer att tillfriskna -en del individer har en fysisk "allergi" mot alla sinnesförändrande medel. För dessa känsliga individer startar en kemisk reaktion när de intar ett preparat som gör att de vill ha mer av varan. Denna kunskap gör "hjälparna" runt narkomanen allt för att glömma i dagens missbruksvård.
   Jag har själv arbetat med hemlösa heroinister och sett hur dessa går ned sig alltmer efter att ordinerats Metadon mm. som substitut för sin drog. Dessa, som redan när de söker hjälp står vid avgrundens rand riskerar naturligtvis att dö av denna "behandling". Heroinmissbrukares risk för dödlighet är redan 20 gånger större än för befolkningen.1 Sedan 2005 har antalet narkotikadödsfall ökat från något över 300 till närmare 700 per år, 2015. Mer än två tredjedelar av denna ökning kan tillskrivas läkemedlen buprenorfin, fentanyl och metadon. 2
   På självhjälpsmöten hos Anonyma alkoholister och Anonyma narkomaner talar de medicinerade missbrukarna med släpig röst och har svårt att tillfriskna i tolvstegsprogrammet, då detta kräver att man är klar i hjärnan. När den Metadonmedicinerade efter år av kamp för att må bra i det nya "nyktra" livet inte upplever någon förbättring, tar en del livet av sig. Andra dör av överdoser eftersom Substitutionsdrogerna är svåra att dosera.
Och de, som inte riktigt har viljan till en annat liv, fortsätter den kriminella banan och säljer Metadonet på gatan och återgår till de olagliga drogerna. Ofta dör också de eftersom det är svårt att veta hur stor dos de nu tål och de riskerar att överdosera.


                                                 Oansvarig subutexsatsning

Substitutionsbehandling (att ersätta heroin med ett substitut som Metadon etc.) var länge omdiskuterat i Sverige men är sedan några år tillbaka den huvudsakliga behandlingsformen för heroinister. För närvarande är det den enda behandling som Socialstyrelsen rekommenderar för heroinister.

Det finns en grupp som behandlingen fungerar på, och för dessa tycker jag den ska användas. Men det gäller att skilja ut denna grupp och det var man tidigare duktig på i Sverige.

I början av den svenska substitutionsbehandlingen ställdes höga krav på missbrukaren.3 Dokumenterat heroinmissbruk under fyra år samt flera misslyckade drogfria behandlingar krävdes. Men sedan hände något. Under 2007 ökade förskrivningen av Subutex med 70 procent, enligt Gunnar Ågren, tidigare direktör för Folkhälsoinstitutet. Han kallar Subutex och Metadon för "mycket farliga droger" och varnar för de höga dödstalen dessa droger är förknippade med.4


                       Allmänhetens inställning till medicinerna manipuleras


Eftersom man inte får göra reklam för medicinska preparat så marknadsför branschen sjukdomar istället. Har du sett hur massmedia villigt sköter läkemedelsföretagens marknadsföring genom att plocka upp ämnena när de rapporterar stort om hur depressioner allt mer drabbar oss? Eller hur ungdomar och barns psykiska hälsa försämras? Du kanske rent av själv har börjat fundera på om du inte känner dig lite deprimerad?

Det är läkemedelföretagens markandsstrateger som planterar dessa ämnen hos allmänheten. Den kända svenska boken Kidnappad hjärna (som används som studielitteratur på svenska universitet), är en del av denna slags marknadsföring. Speciellt två preparat som var relativt nya när boken gavs ut 2004, omnämns gång på gång på ett onaturligt sätt som känns väldigt mycket som produktplacering.

Författaren Miki Agerberg berättar i förordet att han inte hade mycket erfarenhet av ämnet när han ombads att skriva boken. Varför välja en oerfaren person till denna uppgift? Kan det vara för att de som har arbetat med frågan, vet att det är oetiskt och kontraproduktivt att ge beroendepersoner kemiska preparat. (Författaren har tidigare skrivit en bok om depression som även den förespråkar läkemedelsbehandling.)


                                            Medicinerar barn trots förbud

Tung marknadsföring riktas även mot läkare och vårdintagningar och nu introduceras läkemedelsmissbruket på allvar hos våra barn och tonåringar. Att ge sköra barn, en del av dem med genetisk disponering för beroende, kan leda dem in i narkomani. Hur ska man lära sig de viktiga livskunskaper som ingår i uppväxten, om man ständigt är påverkad av kemiska preparat?

I fallet Concerta som enligt Fass kan ges till barn från 6 års ålder för "Adhd" , är den verksamma substansen ett amfetaminliknande ämne.

Jag har själv träffat amfetaminister som uppger att deras missbruk grundlades med denna typ av behandling när de var tonåringar.

Vad gäller antidepressiva medel rekommenderar Läkemedelsverket på sin hemsida Ssri-preparat för barn och ungdomar med medelsvår depression och svår depression. Detta trots att man i samma text uppger att antidepressiva läkemedel inte är godkända för behandling av depression hos barn och ungdomar i Europa. Biverkningar som känslomässig labilitet, självskador och självmordstankar/ självmordsförsök samt utsättningsreaktioner, anges. Ändå har förskrivningen av dessa preparat till ungdomar ökat det sista årtiondet, enligt Apotekets försäljningssiffror. Läkare i Sverige har nämligen fri "förskrivingsrätt".

Sten Thelander, professor i psykiatri vid Statens beredning för medicinsk utvärdering, anser det problematiskt att forskningen om antidepressiva medel till ungdomar till stor del styrs av läkemedelsföretagen själva. Han uppger att flera av läkemedelsföretagen "mörkar" negativa forskningsresultat eller resultat som inte påvisat positiv effekt för läkemedlet. Till Dn säger han: -Personligen känner jag en oro för medicinering av ungdomar. Hjärnan håller fortfarande på att omställas under puberteten och om man då påverkar signalbanorna med läkemedel så vet man faktiskt väldigt lite om hur det går på lång sikt.

Jag anser att det är förvånansvärt att många som går på de fabricerade argumenten från den nya typen av langare i fina kostymer och läkarrockar och anser att våra barn nuförtiden behöver droger för att må bra.

Artikeln publiserades på newsmill.se 23 december 2010. http://www.newsmill.se/artikel/2010/12/22/l-kemedelsbranschen-vill-droga-ned-oss

1. https://www.researchgate.net/publication/311896386_Mortality_related_to_methadone_maintenance_treatment_inStockholm_Sweden_during_2006-2013 2. http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1360 3. Ledberg, A. (2016) Mortality related to methadone maintenance treatment in Stockholm, Sweden, during 2006–2013. Journal of Substance Abuse Treatment, 74, 35-41. 4. http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1359/1157

Kommentarer

  • Mathias säger:

    Läkemedelsföretagen erbjuder ansvarsfrihet och folket tar villigt emot det. Alla har ett ansvar. Läkemedelsföretagen att inte sprida lögner (förmodligen ljuger de så de tror det själva) och folket att inte lyssna. Vi får inte förglömma att en stor skara människor fortfarande på fullt allvar tror på en biologisk determinism vars enda lösning är medicinering. Dessa människor kan man inte övertyga bara med motargument, problemet sitter på känslonivå. En stor mängd läkare och läkemedelsmånglare är i behov av samma uppbyggande verksamhet som hans patienter som (istället) erbjuds medicinering är.

    2010-11-21 | 12:32:45
  • HB säger:

    Tack för kommentaren1 Ja, jag håller med dig. (Vad menar du med "uppbyggande verksamhet"?) MVH HB

    2010-12-04 | 09:57:00
  • Mathias säger:

    Narkomani och alkoholism är bara en extrem form av konsumtion, som i sig är ett substitut för äkta och nära relationer med människor. Begäret väcks i tidig ålder och ersätter den kärlek och äkthet som föräldrar är oförmögna att ge sina barn. En uppbyggande verksamhet består av att ge existentiell bekräftelse, det ger individen styrka att rikta sig i från flaskan (eller tingen) mot det verkliga som finns i andra människor.



    Existentiell bekräftelse ges när vi villkorslöst accepterar en annan människa; det är att duga för den man är. Att se någon men utan att samtidigt försöka påverka denne i någon egen önskad riktning.

    2010-12-13 | 17:58:24
  • HB säger:

    Ja... att bli accepterad för den människa man är med, med fel och brister.

    Vi behöver varandra. Att vi mår allt sämre tror jag har något med samhällsutvecklingen att göra. Det går inte att nedmontera ett välfärdssamhälle och kräva att vi svenskar ska vara opåverkade. Den svenska tryggheten gjorde oss friskare än i hårdare klassamhällen som England och Usa...

    Men dåligt mående är mer lönsamt för Astrazeneca och Pharmacia.*



    *De två mest framgångsrika läkemedelsföretagen i Sverige 2010, enligt Amanda Edström på siten Unga aktiesparare.

    2010-12-14 | 14:41:20
  • Christer säger:

    Jävligt bra skrivet. Varför tror alla idioter på droger som ett bot mot droger? Metadon är en kur mot heroin som på början av 1900-talet var en bot mot morfin... Och hela tiden blir det **svårare** att vänja sig av med kuren... Allt talar mot ersättningsmedel, all erfarenhet överhuvudtaget. För 15 år sedan jobbade jag inom Kriminalvården och träffade dömda Metadonanvändare som då var tvugna att sluta -- inget Metadon fick förekomma på fängelserna. Jag trodde dom inte när dom pratade om ett halvår av avtändning -- till jag ringde upp en Metadonläkare i Uppsala. Han bekräftade. Så Metadon är värre än heroin. Jag läste då all vetenskapliga artiklar som fanns om Metadon. Sant -- dödligheten sjönk -- men den enda anledningen som en forskare kunde hitta var att överdoser av heroin under Metadonbehandling inte var lika dödliga pga den allmänt högre toleransen hos Metadonanvändare. Det anfördes senare som ett skäl för Metadon.

    Detta har blivit en soppa utan like. Man måste gå tillbaka till sunda principer om drogfrihet och inte lyssna okritiskt på bolagens "forskning".

    Det är helt andra faktorer som leder till ett missbruk än kroppskemi. En ovlija att uppleva smärta kombinerat med en hedonistisk livshållning. Att må bra blir det överordnade idealet -- till varje pris. Det tråkiga är att det inte funkar -- och missbrukarna får betala det högsta priset.

    Jag tackar för inlägget.

    2010-12-26 | 21:49:32
  • Daniel säger:

    Concerta innehåller metylfenidat, väldigt få mediciner som används för att behandla adhd/add innehåller amfetamin.

    Medicinen metamina som innehåller amfetamin skrivs endast ut i särskilda fall och kräver godkännande från läkemedelsverket (för varje enskilt fall).

    Metylfenidat och amfetamin är båda centralstimulerande preparat, men verkar olika i hjärnan och därför är amfetamin extremt beroendeframkallande medan metylfenidat inte är det.



    Så då är frågan hur du Helena som är journalist och terapeut kan vara så extremt inkompetent och okunnig inom detta område?

    Skäms du inte?



    För att bota din ignorans så kan du börja med att läsa här:

    http://en.wikipedia.org/wiki/Methylphenidate

    Sedan här

    http://en.wikipedia.org/wiki/Monoamine_transporter

    http://en.wikipedia.org/wiki/Methamphetamine

    Osv....

    2010-12-28 | 10:50:05
  • HB säger:

    Tack för kommentarerna. Daniel: Det narkotiska ämnet metylfenidat tillhör samma narkotikaklass som amfetamin. Jag har full förståelse för att läkemdelsföretaget helst inte skriver amfetamin på innehållsförteckningen för något läkemedel, av försäljningsskäl.

    Jag har dock träffat en amfetaminist vars barn hade denna "medicin" och föräldern använde den i sitt eget drogande. Om man slår på Conserta på nätet får man rikt med information om ungdomar som drogar på den och hur mycket den kostar "på gatan".

    Men tackar för länkarna och önskar dig en god fortsättning! MVH H



    2010-12-28 | 15:15:56
  • Daniel säger:

    För varje bruk så finns det ett missbruk, lär dig att skilja på det tack.



    Du kanske ska fråga alla de tusen,miljoner,miljarder? Människor som lever ett helt normalt liv tack vare preparat som concerta/ritalin.

    Tror du att dessa individer är tacksamma för att människor som du spär på det stigma som redan finns kring ADHD/ADD, genom att sprida lögner om att de skulle gå på amfetamin.



    De skriver inte amfetamin på förpackningen för concerta eftersom det innehåller mentylfendiat, det är inte svårare än så vad är det som du inte förstår?



    PS:Koffein är också centralstimulerande, vi kanske lika gärna kan skriva Löfbergs tjackmix eller Zoegas mörkrostade amfetamin på förpackningarna.

    2010-12-31 | 14:01:07
  • HB säger:

    Tack för din kommentar... den var ganska kul:) Jag ber om ursäkt om jag har spär på ett stigma, det är inte alls mening!

    Det jag vill vara är en röst mot en ensidig satsning på preparat som inte passar alla. Jag motsäger mig inte att en del upplever sig på hjälp av preparaten. I den massiva mediastormen är jag bara en ytterst svag röst. Alla röster måste få finnas.

    2011-01-04 | 10:37:22
  • Gurun säger:

    Concerta är ett j-a skitknark, förstår inte hur nån kan få ut något av det. Varken i ett försök att bli hög eller i någon slags medicinsk verkan. Knark är bajs. Gå till gymmet förlös naturens knark. Sluta och skyll i från dig på en fiktiv sjukdom kallad ADHD. Ansvarsbefriarn, kallar jag den. Ta inte på dig skammen för nånting dina päron och medicinmaffian har hittat på, de har inte rätt att sätta beteckningar på dig för att ersätta sin kärlekslöshet. Go robots! Try to compute. Pucko!



    "Människor som lever ett normalt liv".. sån sentimental j-a dynga. oh, poor you. hahaha.. du gillar den rollen va? Väx upp.

    2011-01-23 | 11:56:25

Kommentera inlägget här: