artstruck

KRÖNIKA Det politiska landskapet är helt förändrat sedan SD tagit sig in i parlamentet. Nu är det dags att vässa våra argument och våra pennor. Dags att positionera oss och ta ställning mot rasism på arbetsplatser, i släkten och hos grannen. En utomparlamentarisk rörelse efterfrågade Lars Ohly i sitt brandtal på Vänsterns valvaka. Landet ligger öppet för en ny vänster.

Fredrik Reinfeldt såg märkbart deprimerad ut efter att valresultaten blev klart trots att Moderaterna under hans ledning gjort sitt bästa val hittills.

   Men Moderaterna, FP och Vänsterpartierna imponerade genom sitt tydliga ställningstagandet mot SD under valkvällen. Lars Ohly poängterade att SD är ett rasistiskt parti med rötter i den nazistiska rörelsen.

   Vi får väl se hur länge de borgerliga partierna håller kvar vid vägran till SD-samarbete. Redan dagen efter neutraliserade Fredrik Reinfeldt att cirka 300 0000 svenskar röstat på SD. Alla dessa är inte rasister utan vi bör lyssna på dem, de uttrycker ett utanförskap inför det politiska etablissemanget, sade han... Tog han därmed ett första steg mot SD, något han på kvällen innan sade att Moderaterna aldrig skulle göra? Folkpartiet har mumlat både innan och efter valet att "Sverige har ett integrationsproblem"…

   Jag är rädd att detta är vad som kommer ske framöver. Hela den politiska skalan kommer förskjutas ytterligare högerut och SD:s agenda kommer att normaliseras. Det är vad som skett i Danmark, Norge, Frankrike varnar oss våra europeiska vänner för.

   Det som valet avslöjar är vårat kollektiva misslyckande med att hålla ställningarna mot rasismen.

Den moderna rasismens intåg i Sverige började på 80-talet med formeringen av en rasistisk rörelse, fortsatte med en våg av mord på invandrare och nedbrända flyktingförläggningar på 90-talet och har blommat ut i en allmänt accepterad islamofobi på 2000-talet.

   Många svenskar köpte borgerlig medias marginalisering av antirasisterna som gick ut på gatan när nazisterna demonstrerade, istället för att själva gå ut på gatan och sätta stopp för rasismen. Svenskarna stannade hemma och på fikarasten dagen därpå förfärades man över “de våldsamma antirasisterna”. Men vilka är då dessa omskrivna? Enligt min analys är det människor som kan sin samtidshistoria. Ni vet väl att enligt Hitler själv var hans meningsmotståndare nära att kväva nazismens i dess linda då de gick ut och visade sin avsky i den nationalsocialistiska rörelsens begynnelse? Det finns en historia av antirasism under andra världskriget, vilken dagens antirasisterna stolt försöker bära vidare.

   Om alla antirasister i Sverige gick man ur huse så fort rasisterna tar plats i det offentliga rummet skulle våldet försvinna. Våldet uppstår i dessa sammanhang när ett fåtal antirasister försöker stoppa det rasistiska praktiken och rasisterna då ger sig på dem. Emellan dessa parter står för det mesta polisen, vilken skyddar rasisterna och misshandlar antirasisterna. Om polisen för det första gjorde sitt jobb och stoppade hetsen mot folkgrupp eller om vanliga svenskar förstod att reagera mot rasism var än den visar sig, skulle våldet aldrig behövas.

En spontan demonstation mot SD bildades utanför riksdagen i Stockholm genom smskedjor på måndagen efter valet. Där stod ett gäng med 200 antirasister. Men på kvällen samlades upp mot 10 000 personer på Sergels torg och även i andra städer var uppslutningen stor. Äntligen en folklig antirasism. Låt oss bygga ett nytt tolerant Sverige tillsammans.

Krönikan publiserades i Landet runt i september 2010.

KRÖNIKA Är det någon mer än jag som anser att valkampanjerna spårar ur allt mer? Igår ringde Socialdemokraterna på dörren och gav mig en röd ros... Den kommer vissna innan valdagen. Min väninna fick en present på posten: en kokbok från Moderatkvinnorna. En kokbok till de kvinnliga väljarna, så typiskt konservativt...

Alla är sellouts. Men det är ju också vad den rådande marknadsekonomin går ut på. Allt och alla går att sälja, vi blir allt mer av objekt inför varandra. Den som säljer sig billigast får vara med och leka.

Och det är därför en del av oss har gjort motstånd mot högerns ideologier ända sen de myntades för några århundraden sedan.

Överklassens parti Moderaterna säljer ut sig och kallar sig arbetarparti för att vinna massornas gunst. Men det är bara retorik, partiet har agerat som en bromskloss i moderna samhället ända sedan det grundades. Moderaterna motarbetade först allmän rösträtt, sedan kvinnlig sådan 1918. Bekämpade 8-timmars arbetsdag 1918 och dödsstraffets avskaffande1921, sjukkassan 1931, arbetslöshetskassan 1934, tvåveckors semester 1938, sanktionerna mot apartheid på 60-talet…

Snart är skadorna som Alliansen åsamkat välfärdssamhället irreparabla. De kommer kräva en smärre revolution för att återställas: de kommunala bostadsföretagen som gjort det möjligt för även låg och mellaninkomsttagare att få en bostad, är snart ett minne blott. Nedmonteringen av sjukförsäkringssystemet har kostat några människor, hur många vet vi inte än, deras liv. Till och med ett av Sveriges signum utomlands: allemansrätten trasas sönder så att fler rika nu kan ta en dopp utan att lämna sin tomtgräns.

-Är du vänsterpartist? frågade ett litet skolbarn mig utanför Vänsterns valstuga där jag lät mig bjudas på kaffe häromdagen. -Nej, får jag nog svara även om jag kommer lägga en taktisk röst på Vänsterpartiet på söndag. Enligt gängse politiska vokabulär måste jag nog kallas vänsterextremist. Idag anses det nämligen extremt att gilla rättvisa och solidaritet, fred och gemenskap.