artstruck

Ripley -i The talented Mr Ripley´s spår

Kategori: Allmänt

                 
"Ripley", ny gestaltning i serieform med 8 avsnitt av Patricia Highsmiths roman "En man med många talanger" från 1955, på Netflix. Rolig, skräckinjagande och ofta briljant. Om klasskillnader och -skam och homosexualitet. Och psykopati.
   I den bländande vackra serien är karaktären Marjorie mer avogt inställd än i filmen "The talented mr Ripley", som bygger på samma bok. En kritiker i the Guardian tror att hennes karaktär här är så pass känslomässigt instinktiv att hon inte konfronterar Ripley tills hon vet att hon kan vinna... Man ska ju inte gå i konflikt med den personlighetstypen, lär oss psykologin. Vi får väl se om "Marge" kommer tillbaka i en ny säsong...
   Karaktären Freddie Miles, som är en del i den stora behållningen, spelas av ickebinära* Eliot Sumner, vars far för övrigt är artisten Sting. Hans karaktär är en "foil"** till Tom Ripley i sin sofistikerade framtoning. Även Johnny Flynns gestaltning av Dickie Greenleaf är svår att inte förälska sig i. Flynn kommer alltid att inneha trovärdighet efter hans roll i den om möjligt ändå mörkare filmen "Beast" från 2017.
 
 
* Sumner identifierar sig som "gender fluid", som kan översättas med flytande könsidentitet.
** Kontrast

Brutal hämnd på första parkett

Kategori: Allmänt

Dirty weekend är brittiska Helen Zahavis roman (En jävla helg på svenska) från 1991 som nu dramatiserats av Britt Edwall på Teater Brunnsgatan 4 i Stockholm

Vi befinner oss i kuststaden Brighton. ”Staden där doften av havet aldrig når fram eftersom den är begravd av så många lager av smuts”, säger Bella. 

Bella bor i ett källarskyffe. Mittemot bor en man som ringer och trakasserar henne och berättar att han kan se henne genom den tunna gardinen hon alltid har fördragen för sitt enda fönster. Men Bella vill kunna öppna sitt fönster och få in frisk luft och ljus. En dag får hon nog…

Skådespelerskorna Py Huss-Wallin och Ester Uddén gestaltar denna tragedi, som många kvinnor kan känna igen sig i, med en stor dos humor och självdistans. Dialogen flödar och studsar fram och man ser att budskapet når fram då tårar trillar i igenkänning på kvinnan i 60-årsåldern som sitter bredvid mig i publiken.

De vanligaste stressreaktionerna på våld och chock brukar vara ”freeze” eller ”flight” för kvinnor i filmens och teaterns värld men här ser vi att ”fight” är ett så mycket bättre alternativ. Bella lyfter sig själv från den traditionella kvinnliga offerrollen och blir ett subjekt med handlingskraft och uppfinningsrikedom.

När titelspåret ”Thunderbird” till filmen Thelma och Louise dundrar in som ackompanjemang till handlingen ryser jag av välbehag. Jag minns när jag själv som 18-åring såg filmen och omskakad kom ut från biografen. Filmen hade skapat en ny verklighet där systerskap och rättviseskipning visat sig möjlig och jag sträckte på ryggen och kunde gå upprätt, kanske för första gången. I teaterlokalen vet vi med ens vilket kosmos vi befinner oss i: det är 90-talets girlpower-våg som nu livats upp för vår samtid. Filmerna Nikita (1990), Kill Bill (2003) och den provokativa franska Baise-moi (2000) kan kanske räknas till genren, vars nutida avlöpare skulle kunna vara den rosade tvserien Hand maid`s tale (2017) och på svenska den satiriska thrillerserien Deg som visades på SVT förra året.

Men i Edwalls tolkning av Dirty weekend är Bella är inte ensam längre. Huvudrollen Bella är dubblerad, det är här två blonderade kvinnor med leopardmönstrad stass och slitna röda pumps: kanske för vi efter Metoo-vågen inte längre kampen ensamma längre.

 

Efter hyllningar i pressen och utsålda föreställningar under 2022 spelas nu pjäsen även i maj 2023.

Emmybelönad brillians om bröderna Birdsey

Kategori: Allmänt

                                        
 
Tv-serien "I Know This Much Is True" (2020) är en berättelse med verklighetsgrund som slingrar sig som en serpentin längs en italiensk bergskedja. En kompromisslös gestaltning om medberoende, hur det är att inte få leva sitt eget liv utan istället vara invaderad av en annan persons sjukdom. En oväntad biroll är Juliette Lewis som akademiker med borderline personlighetsstörning. Lewis själv säger i en intervju att hennes rollfigur är som en liten vulkan som pulserar genom den ena huvudpersonerna, Domenick Birdseys liv. Och jag följer med på resan på grund av Mark Ruffalo som både producerat samt spelar de båda huvudrollerna.

"Klubben" - kulturelitens Forum

Kategori: Allmänt

                                                           
 
Jag har sträckläst den dokumentära boken Klubben om Jean Claude Arnault (JCA) som en politisk thriller sedan några dar. Rekommenderas:
 
JCA, även kallad "Kulturprofilen" dömdes till 2,5 års fängelse för två våldtäkter 2018. Men det finns några vapendragare här som är lika problematiska. Stig Larsson, författare och nära vän i gänget runt JCA har sedan länge kallats pedofil för sina uttaladen om flickor i yngre tonåren...*
Men förutom all chock över JCA m.fl. framstår maktmänniskan och akademiledamoten Horace Engdahl som värst. Han attackerade Sara Danius hårt offentligt 2018 när hon började städa upp efter JCA:s samröre med Svenska akademin (stölder, förskingring, korrumption, våldtäkter, trakasserier, hot och att han avslöjat Nobelpristagare i förväg** mm. under nästan 30 år) och fick henne utröstad som ständig sekreterare i Svenska akademin. Danius avled 2019 efter att en längre tid ha varit sjuk i cancer.
 
Professorn Ebba Witt Brattström skrev "skilsmässoromanen" Århundradets kärlekskrig som kom ut 2016 efter att ha skilt sig från Horace Engdahl: ”Våldtagen, check. Misshandlad i hemmet, check, check. Sexistiskt mobbad, sexuellt ofredad, köns-diskriminerad, check, check, check...” skriver Witt-Brattström.***
 
Engdahl sitter fortfarande kvar på sin maktposition, precis som en typisk narcissist orubbad brukar gå ut ur strider och kaos.
 
 
 
*Larsson har bland annat sagt att alla män egentligen åtrår tonårstjejer och att flickor i yngre tonåren smakar bättre i ”fittan” än de som genomlidit puberteten.
**Enligt den av Svenska Akademiens dåvarande sekreteraren Danius beställda utredningen har Arnault avslöjat Nobelpristagare i förväg 7 gånger.

Villius överraskar

Kategori: Allmänt

 

                

Smart autobiografi > barndomsskildring > metoo-bidrag

RECENSION: MADONNA AV SARA VILLIUS

Jaget i romanen är en kvinna i 35-årsåldern som bor i ett hus med man och barn. Men hon tänker på och längtar efter en annan man – en känd dramatiker som tidigare har varit hennes lärare.

Detta är Sara Villius fjärde roman. Hon har även skrivit barnböcker och för film, tv och radio. Stilen i Madonna är en poetisk kortprosa med fullfjädrat originella liknelser. Formen uppfattar jag som autobiografisk och det är det som ger den dess tyngd. Denna aspekt, att jaget kan ses som författaren Villius, skruvar upp laddningen i två teman: villkoren för kvinnligt konstnärskap och kvinnans sexualitet i ett patriarkat och vad man kan råka ut för om man ger sig ut på de arenorna.

Språket är splitternytt med enkla träffsäkra beskrivningar, som ofta är komiska: ”Kråkan spattar omkring på blecket. Den trycker de feta fjädrarna mot glaset.”

Ärligt tilltal

I första delen har jaget fött sitt tredje barn och är skadat och medtaget av förlossningen. Sedan förs vi vidare i nuet där jaget letar efter minnen från barndomen och tar sig fram som författare. Med en tillbakalutad humor ger jaget sig till känna i reflektioner i hur det är att vara kvinna idag.

Jag har läst några manliga författare som även de skriver om vardagen och lämnar ut pinsamma detaljer och tillkortakommanden. Nu är det en kvinna som skriver, vilket innebär att man stöter på diverse tabun: en kvinna som visar upp en aktiv sexualitet är en ”dålig kvinna” till skillnad mot en man i samma läge däremot blir betraktad som är en ”riktig man”. När Karl Ove Knausgård visar upp sidor som gränsöverskridande sexualitet, psykisk ohälsa eller hänger ut anhöriga, är han modig och sårbar. När Villius gör liknande ting är hon elak och svag, skulle jag gissa att ett oreflekterat intryck blir: ”Vad ska hennes man tycka?” ”Och barnen?”

Vidare berättar Villius om hur det är att vara ett kvinnligt objekt och hur blickarna från männen avtar med åren. Vem är jaget när hon inte längre i samma grad får uppskattning för sitt yttre som kvinna men inte heller den bekräftelse som individ som en man erhåller?

Ett stycke om Ikea dröjer sig kvar hos mig: ”En gång åker jag ensam till Ikea. Läser på min lista och känner att någon tittar på mig. Jag ser upp och det är en man, en pappa som tittar. Han går liksom bakom sin fru och de två barnen. Jag ser ner. Han vet inte att jag är lika vidrig som hans egen fru.” Villius tar här upp kvinnoföraktet, både sitt egna och kulturens kvinnoförakt som fortfarande lever kvar i det jämlika Sverige, världens mest jämlika land. Ett annat exempel: dramatikern som jaget är förälskad i, säger att hon skriver som en man: ”Det var en fin komplimang.” Om det är fint att skriva som en man blir en logisk konsekvens att det tvärtom är något dåligt med att skriva ”som en kvinna”. Sådana implicita föreställningar i vår kultur tar Villius upp till ytan och ifrågasätter genom jagets reflektioner.

Halvvägs in i romanen är jag fast, jag måste få veta hur det går för huvudpersonen och njuter av hennes intelligenta observationer och experimentella livsstil. Jaget minns tidigare sexuella erfarenheter då hon tagit ”karlens” roll. Villius utforskar könsrollernas outtalade regler och vad som är möjligt att göra, dels som moder, dels som kvinna.

Metoo-litteratur

Barndomen verkar förträngd men kontaktas i minnen av ”dockskåpsdockan” med guldbyxor och dagmammans gamla undulat som tyvärr måste dö. Gradvis framträder bilden av en far som alternerar mellan våldsamhet och frånvaro.

Mannen hon nu åtror var hennes lärare och hon identifierar honom i det romanutkastet som hon sedan visar honom. Han straffar henne för detta genom att ge ut deras gemensamma projekt i sitt eget namn, och dessutom gestalta henne på ett förnedrande sätt i en pjäs han sätter upp. Han använder känsligt material hon anförtrott honom. Att som etablerad manlig dramatiker inleda en sexuell relation med en betydligt yngre kvinna med författarambitioner (och faderskomplex) innebär ett gränsöverskridande då han dessutom var hennes lärare och hon idealiserar honom. Hon är i beroendeställning på flera plan gentemot honom. Därav blir romanen ett inlägg i den pågående Metoo-vågen. I Metoo har många kvinnor, speciellt i kulturella yrken berättat om att de utnyttjats sexuellt för att få jobb. Själv ger Villius igen både mot dramatikern och sin man genom sättet hon skildrar dem, i sann nutida autobiografisk tradition.

Lön för sex?

När huvudpersonens äkta man är generös efter att de varit nära varandra fysiskt, kan hon inte låta bli att stilla undra om det är en slags lön…

Jag känner igen mig i hur det är att vara 35+ och kvinna och känner befrielse och lättnad över partierna om sexualitet och självrannsakan. Författaren nämner det tidsaktuella begreppet sexmissbruk om jagets beteende. Hon har alla statusprylar: äkta man, barn, hus men beskriver ändå en alienering, vilket är avväpnande i vår lycko- och prestationskultur.

Att kvinnliga författare vågar utforska sexualitet innebär kanske det nya kapitlet i kvinnohistoriens litteratur. Visst, det har gjorts förut men med Madonna spetsar Villius till omständigheterna ytterligare och anträder därmed nya domäner. Hon dammar av den gamla föreställningen om kvinnlig sexualitet som något skamligt så att vi kan se den tydligare och fråga oss: behöver vi den verkligen längre?

 

*Bilden som illustrerar texten är målningen Skriket av Edvard Munch. Villius romanomslag illustreras av Munchs målning Madonna.

 

Den förfascistoida fasen

Kategori: Allmänt

Forskare varnar för att vi lever i en förkrigstid. Men vi kan lära av historien. 
 
För några år sedan läste jag religionsvetenskap på högskolan. Den kloke läraren Torkel Lindquist, filosofie doktor, föreläste om att han ansåg oss leva i en förkrigstid. Företeelser i samtiden påminde honom om tiden i Tyskland innan Hitler kom till makten. Exempelvis att muslimer nu för tiden kopplas till negativa kontexter som extremism, intolerans, våld, arbetslöshet, våldtäkt, socialhjälp, fusk, vilket judarna kunde kopplas till på 30-talet. Ingen i salen reagerade förutom jag som blev rejält omskakad. De flesta såg ut att facebooka eller köpa skor på nätet.
 
Hur kom då Hitler till makten i Tyskland? I dokumentären Hitlers folk(1) följer vi steg för steg hur det Tredje riket skapades.
 
                                                          Reformer
 
I Tyskland var 30 procent arbetslösa efter 1:a världskriget. Hitlers nazistparti skapade reformer där många fick det gradvis bättre. Man premierade även lojal arbetar- och medelklass med resor, ofta till andra fasciststater som Italien och Spanien.
 
                                                         Gemenskapande
 
En del beskrev nazismen som ett slags rus: en vision av ett nytt idealsamhälle målades upp och många ville vara med i den nya "folkgemenskapen". Efter att ha upplevt nöd och fattigdom fick delar av befolkningen nu det lite bättre.
 
                                                         Krossa motståndet
 
Förbud mot och krossandet av arbetarrörelsen. I nästa steg började mindre koncentrationsläger skapas  för motståndsmän.
 
                                                     Satsning på den unga generationen
 
De unga entusiasmerades medan den äldre socialdemokratiska arbetarklassen var mer skeptiska mot samhällsutvecklingen.
 
                                                                   Propaganda
 
En hotbild av kommunism målades upp, då denna var den konkurrerande politiska ideologin till nazismen. På så vis fick man med sig medelklassen, vilken man skrämde med att måla upp hur kommunisterna i Sovjetunionen där tagit över medelklassens rikedomar.
                                                                     Förbud
 
Motståndare bearbetades av Gestapo. Socialdemokratin visade sig lojal med makten och började hänvisa till faktumet att Hitler vunnit i demokratiska val. Socialdemokratiska ledningen slog ned på kritiska röster inom partiet. - Men i nästa steg förbjöds Socialdemokratiska partiet (1933). Fackföreningarna förbjöds och övergick i Arbetsfronten (Deutsche Arbeitsfront), under statens ledning.
                                                               Strategiskt våld
 
Koncentrationslägren som Dachau skapades med tortyr och dödande av målgrupperna kommunister, socialdemokrater och senare judar och motståndsmän. Borgerligheten visade stöd för att denna "utrensning" behövdes, dessa grupper sades ju redan vara fiender till överklassen. En angivarkultur skapades med kampanjer mot kritiker. Statsanställda som inte var lojala mot regimen avskedades. Rädslan spred sig och politiska fritänkare tystnade för att rädda sig själva och sin familj. Motstånd betydde nu död.
 
                                                       Nazismen -den nya religionen
 
Kyrkorna, speciellt de protestantiska lierade sig med makten för att överleva men även katolska Vatikanen kom att visa sig lojal mot nazismen. Nationalsocialismen blev ett religionssurrogat med dess estetik och högtidliga ritualer, "man måste tro". Hitler iklädde sig rollen som nationens frälsare som skulle befria folket och föra in det i ljuset. Nazismen blev en kult och rationellt tänkande avtog. Då Tyskland var härjat efter 1:a världskriget fanns en känsla av att vara omgiven av fiender. De flesta tyska män hade deltagit i 1:a världskriget och var traumatiserade. Deras söner tenderade nu att känna en vilja att återupprätta Tysklands ära och ta del i Hitlerjugend.
 
Sakta vävs näten, tätare dag för dag
 
Sedan följde en utveckling som vi idag har facit på. Och med detta historiska facit - hur ser då Sveriges situation idag ut? Hur kommer den svenska högerextrema rörelsen stegvist försöka mobilisera sig mot makten? Vi såg hur Jimmy Åkesson, Sd, nyligen uppmanade folk att ange personer som gömmer papperslösa flyktingar. Han anser det ska bli en plikt att anmäla samt straffbart att gömma flyktingar.(2)
 
På 1930-talet närmade sig tyska borgerligheten nazismen och de tyska högersossarna relativiserade hotet från Hitler.
   Idag har sossarna närmat sig Sverigedemokraternas rasistiska retorik. De omger sig visuellt gärna med vajande Sverigeflaggor som bakgrund och det verkar vara ett krav att ha en Sverigeflagga på kavajslaget.
 
I 1930-talets Tyskland blev kontexten och allmänheten alltmer rasistiskt och konsensus skapades om att samhällsproblemen egentligen var judarnas fel. I vår samtid inriktas hatet istället mot ”invandrare” och speciellt muslimer. Den utsatta gruppen tas steg för steg ifrån sina mänskliga rättigheter. Dess religiösa klädsel förbjuds, många europeiska länder har idag olika slags slöjförbud.(3) Deras bankkonton kan beslagtas. Deras rätt att organisera sig förbjuds.(4) Gruppen kritiseras från alla upptänkliga vinklar: affärsetik, kvinnosyn, renlighet, djurhållning etcetera.
 
Även andra svaga grupper tas ifrån sina rättigheter. Försäkringskassans förfarande att neka sjuka människors ersättning och rätt till assistans har kritiserats men fortsätter likafullt. Det är de fattiga och de utan nätverk i den gruppen som drabbas hårdast, vi vet att en del i denna grupp har tagit sitt liv eftersom de inte sett någon utväg.
 
Och att fasen vi nu är inne i är endast ett förstadium betyder inte att den inte är smärtsam. Det är i förstadiet vi förlorar vår tillit till vänner, de som förut kallade sig antirasister. Även illusionen av att trots allt leva i något slags basalt tryggt samhälle måste överges.
 
Eller är läget ännu sämre?: Har Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys(5) rätt när han anser oss befinna oss mitt i ett tredje världskrig? Det nuvarande kriget mellan väst och IS ser inte ut som vår bild av krig men händelseutvecklingen eskalerar likafullt i och med Trumps och andra stormakters agerande. Var det så här det startade?
 
Källor:
1. Visades på Svtplay under maj 2018.
2. Aftonbladet, 5e maj, 2018. 
3. Frankrike, Italien, Spanien Beligien, Schweiz mm. Svt, 7 maj, 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/forbud-eller-inte-slojdebatten-i-europa Även i Sverige diskrimineras många muslimska kvinnor pga. klädsel. Norran, 13 nov 2014. https://www.norran.se/asikter/debatt/muslimer-stangs-ut-fran-sjukvarden
4. Det muslimska studieförbundet Ibn Rushd har utsatts för lögnkampanjer från bland annt Kristdemokrater på ledarsidor och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; MSB kom med en rapport 2017 där de utan källor eller bevis påstod Ibn Rushd var styrd av egyptiska Muslimska brödraskapet och för att ha en hemlig agenda att införa shariastyre i väst mm. Svd 24 aprill, 2018, https://www.svd.se/opinionsbildare-hetsar-mot-oss-utan-bevis Även MSB:s rapport om organisationen Muslimska brödraskapets påverkan i Sverige, har utsatts för kraftig kritik för ovetenskaplighet. innehåller icke-acceptabla akademiska brister så som att en del referenser är felaktiga och att källor inte överensstämmer med de referenser som nämns i texten. Svt, 3mars 2017. https://www.svt.se/opinion/eli-gonder-och-christer-mattsson-om-msb 
5. Metro, 7 juni 2015. https://www.metro.se/artikel/professor-i-underrättelseanalys-tredje-världskriget-är-redan-här-xr

Den nya politiska konsten

Kategori: Allmänt

 

Tidigare var politisk konst och grävande journalistik viktiga samhällsfunktioner, verktyg för att kritisera och granska makten. Så är det inte längre. Istället har kvalitetserier tagit över uppgiften.

När blev ni senast omskakade av politisk konst eller journalistik? Själv kan jag knappt minnas men har såklart hört talas om Jan Guillous scoop Ib-affären och vår politiska konst från samma årtionde. Däremot njuter jag var vecka av högklassig konst i form av tv-serier. På denna harmlösa arena tillåts politisk satir och svidande samhällskritik på bästa sändningstid.

Amerikanska serien House of Cards visade upp Vita huset styrt av en kallblodig psykopat. När seriens sändes chockerades dess manusförfattare av att avsnitt efter avsnitt skulle komma att förutspå vad som verkligen utspelade sig i amerikansk politik.

Den danska serien Follow the money målar likaledes upp en dyster samtid. Penseldragen är radikala: bilder från de rika svindlarnas svit i Dubaii följs av gangstrarna Nicky och Bamse på en hed i ösregn grävandes ned lik. Rättsväsendet är genomkorrupt. Poliser som tar sitt jobb på allvar och leder trådarna uppåt i samhällshierarkin blir avskedade.

Den norska serien Kielerstreet är annorlunda med sin absurda tvist men är även den maktkritisk. Småstadspoliserna Kling och Klang, nu i kvinnlig tappning, vill inte lösa brotten. Det är lätt att tro att inspiration kommer från norska småorter som vill förbli utanför lagens räckvidd. Är namngivningen Kielerstreet en lek med bokstäver? Om man byter ut en bokstav så blir det mer rättvisande: Killerstreet.

Kielerstreet ger som den danska serien en realistisk bild av det djupa kärr kriminaliteten är  en stark drog i sig själv. Den kriminella Jonas bryter upp och inrättar sig i småstadsidyllen och får med falska arbetsintyg ett jobb. Gifter sig och flyttar in i villa men drar snart till sig själsfränder som luktar sig till vem han egentligen är. Snart är han på nytt insnärjd i grova brott.

Nicky i Follow the money å sin sida börjar läsa företagsekonomi på universitetet och får kunskap om hur hans haschförsäljning kan expandera men distraheras alltmer av malströmmen i hans kriminalitet.

Och manusförfattarna skonar oss inte utan budskapet är klart från den första till den sista bildrutan: kriminalitet handlar om klass. Följ pengarna så kommer ni att hitta de grövre förbrytarna som inte befinner sig på gatan utan i samhällets toppskikt. De rika kommer alltid undan och befodras dessutom medan en maktlös arbetarklassdealer utan fadersgestalt får ett skott i huvudet.

https://www.svtplay.se/follow-the-money

https://www.svtplay.se/kielergatan

Brasiliens nya kurs

Kategori: Allmänt

 
Jair Bolsonaro har kallats en fascist i Goebbels anda men fick med sig de tre starkaste grupperna i Brasilien – kyrkan, armén/vapenindustrin och landägarna  och vann valet i oktober 2018.
 
Jair Bolsonaro är, liksom hans vice president, militär. Bolsonaro förespråkar öppet tortyr och innan valet propagerade vice presidenten för stadskupp om deras parti PSL inte skulle vinna. Bolsonaro säger sig föredra diktatur framför demokrati och nu är han president för Braziliens 209 miljoner innevånare.
 
Att få bukt med  kriminaliteten var ett av Bolsonaro vallöften. Brasilies är ett land med gigantiska klassklyftor och hög kriminalitet. Över 60 000 mord per år är inte ovanligt. I nuläget genomför landets militär räder och skjuter kriminella på öppen gata mitt bland barn och oskyldiga i fattiga kvarter.
 
Jordbruksexporten står för 25 procent av landets bnp
 
Landägare är en stor maktfaktor i landet och Bolsonario gick till val med att gå dem till viljes. Skövlingen av Amazonas sker allt snabbare och Bolsonaro öppnar nu för uppodling av skyddade regnskogsområden. Ursprungsbefolkningen, indianerna drabbas då hårdast. När indianerna samlades utanför ministeriet 2016 slogs de tillbaka med våld. Året därpå dödades över 200 indianer och denna utveckling trappas nu upp i och med den nya regimen.
 
Oppositionen riskerar livet
 
Att avskaffa statsbidragen till organisationer som arbetar för minioriteter är ett annat av Bolsonaros vallöften.
-Vi ser fascismen återuppstå och ta över hela statsapparaten,säger Arbetarpartiets Erika Kokay.
 
De jordlösas rörelse med 350 000 familjer bakom sig är en utsatt grupp. De terroristklassas nu och Bolsonaro försäkrar att alla framtida protester kommer att slås ned. Ledaren Ricarda Gonsalves, 69 år har fått många dödshot och sitt hem nedbränt men säger att hon inte är rädd och kommer att fortsätta kämpa.
 
Vid valsegern utropade Bolsonaro: “Dessa vänstermänniskor som inte duger till något kommer bli förvisade från nationen. Det kommer bli den största upprensningen i Brasliens historia." Han är också god vän med Donald Trump och de båda har uttalat att de vill samarbeta för sina intressen.
 
Oppositionen är splittrad, de riskerar i nuläget döden för sitt fortsatta arbete. 
-Vi väntar oss hårda ingripanden i framtiden, säger Arbetarpartiets företrädare Paulo Pimenta.
 
Källa: Dokumentären Brasiliens nya väg, Svt, 2019.
 
 

I arbetarrörelsens kosmos

Kategori: Allmänt

 
Varför blir jag rörd när tanten i kön köper två kaffe och en bakelse på Konsums kombinerande konditori, tobak- och spelavdelning? Hennes gubbe sitter vid ett bord och väntar. Det måste vara den minst gästvänliga kafémiljön som tänkas kan. De trubbiga träborden är inklämda mellan kundvagnar, svängande entrèdörrar och den iskalla fönsterrutan med reklamaffisch för djupfryst Sej. Men det är tradition.
   När jag växte upp lärde jag mig att handlar och fikar gör man inom kooperationen och tankar bilen görs på den konsumentägda OK. Om man händelsvis skulle äta en hamburgare var det på dåtidens statligt ägda Clock(!).
   Min mor berättade en gång att hon och far en gång hade bjudit morfar Bruno på husmankost på den enkla lunchrestaurangen som var ansluten till Domus (Konsumägt) i hans hemstad Helsingborg. Han hade sedan sagt att det var det godaste han någonsin ätit.

Grillfest?

Kategori: Allmänt

Tecken i tiden

Kategori: Allmänt

 
Inget förändras på ett ögonblick, säger June i samtidsdokumentet The handmaids tale av Margaret Atwood. Atwoods dystopiska roman som blev tv-serie, varnar oss för att vi nu lever i en förfascistoid fas. Den rosade serien kanske kan sägas vara för oss vad boken Pesten var för 1940-talets värld. Den franska författaren Albert Camus skrev Pesten som en förtäckt varning för fascismen. Men då var det redan försent.
 
Minnesbilder flashar förbi när jag ser hur fångarna behandlas i The handmaids tale.(1) Hur var det egentligen med Guatanamo, undrar jag?(2) USA fick inte någon konsekvens för sin fånghantering där tortyr var ett inslag.(3) Och hur var det med Sveriges hantering av egyptierna på Bromma flygplats 2001? De två männen skickades med ett amerikanskt flygplan med maskerade agenter till egyptiskt fängelse där de utsattes för förhör och tortyr.(4) En operation ledd av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Medievinden blåste förbi och allt återgick till vardagen. Det normalisades…
 
Sakta vävs konsensus om att det är en specifik folkgrupp som är problemet. Tills sist tror alla, även folkgruppen själv på lögnen och även de kommer att ta avstånd från sitt arv och sin kultur. Vi ser det ske i Stadsteaterns pjäs Onåd(5) där den muslimske advokaten Amir upprepar medias bild av hans egen religion.
 
Och om man ser krasst på verkligheten så har nu fyra länder i Europa högerpopulistiska regeringar (Italien, Österrike, Ungern och Slovenien)(6) samt USA, Brasilien och Ryssland. Sveriges näst största parti är Sd precis som Dansk Folkeparti är näst största partiet i Danmark. I Frankrike fick Le Pen´s högerextrema parti 35 % i valet 2017. Och intellektuellt tar extremhögern/alternativ-högern över våra värderingar och vrider det politiska klimatet högerut. Är det "dags att vakna", som det sägs i Handmaids tale?
 
 
 
 
Källor: 
1 Atwood själv menar att hennes genre är ”speculative fiction” för att den ligger väldigt nära vad som verkligen kan inträffa i verkligheten. Atwood: ”Every aspect of Gilead’s culture has really happened at some point in history, somewhere in the world.” President Trumps ståndpunkt nyligen mot abortion, kvinnors hälsa och feminism gör boken högaktuell trots att den skrevs 1986. 
2 Wikileaks började den 24 april 2011 att publicera hemliga dokument om Guantánamobasens fängelse och hävdade att dokumenten visar att blott några tiotal av de 779 personer som hållits fängslade där verkligen har anklagats för terrorism. 4 oktober 2016 https://www.svt.se/nyheter/utrikes/snabbguide-wikileaks-storsta-lackor 
3 FN:s tortyrkommitté konstaterade i sin rapport att USA bryter mot tortyrkonventionen. Sveriges radio, 1 december, 2014. 
4 De två avvisade egyptierna, Ahmed Agiza och Mohammed Alzery, skickades med ett amerikanskt flygplan med maskerade agenter till egyptiskt fängelse där de utsattes för förhör och tortyr. Gösta Hultén, Sveriges radio-journalist, kallade 2011 avvisningen för "den allvarligaste kränkningen av mänskliga rättigheter som hittills blivit känd i svensk terroristjakt". Dåvarande statsminister Göran Persson sade att USA hotade EU med handelsblockad om de inte gick med på utvisningen. FN:s tortyrkommitté fastslog i sitt prejudicerande beslut att svenska statens "avvisning av den klagande stred mot artikel 3 i Europakonventionen. 
5 Spelas t.o.m. slutet av maj 2018.
6 Expo, 4 juni, 2018, https://expo.se/2018/06/slovenska-valet-sds-största-parti-med-stöd-från-orbán 

Kriget mot Afganistan är ett anfallskrig

Kategori: Allmänt

Soldater i gult och blått invaderar den Afganska landsbyggden.

DEBATT
— Sverige är inte längre neutralt, sade Göran Persson, dåvarande stadsminister 28/11 2000 i tidningen Financial Times. Många förbluffades över uttalandet, speciellt inom Socialdemokratin då frågan inte skulle debatteras i riksdagen förrän två veckor senare.


Många svenskar lever kvar i föreställningen att landet vi lever i är och bör vara neutralt men i själva verket deltar vi nu i ett religiöst krig mot Afganistan, under Natos flagg. 

   Jag själv hade en vag förestälning om att vi inte varit i krig sedan 1800-talet. När jag började utforska saken framgick det att Sverige varit inblandat i krig i stort sett hela tiden sedan dess.  

Men ändå är det som sker nu mot Afganistan något nytt. Kriget är ett anfallskrig. Tidigare har Sveriges del i större utsträckning varit fredsbevarande styrkor. Länderna sägs ha bett om hjälp. Det som sker nu bryter mot folkrätten. USA anföll Afganistan och Sverige deltar i det kriget.

Anna Ek, ordförande i Svenska freds och skiljedomsföreningen anser att "det är oacceptabelt att ha ihjäl civila, vilket sker i Afganistan", när jag ringer upp henne.
— Att den militära insatsen blir tyngre och alltmer omfattande istället för att satsa mer pengar på civila insatser som mat och vård, är oroväckande, menar hon.

Enligt säkerhetspolitik.se, som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap*, deltar Sverige idag även i militära internationella insatser i Afrika, Asien och Eu. 
   Sajten skriver att Sverige genom sitt Eu-medlemskap samarbetar i unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik: "Sedan Sverige gick med i Eu 1995 är Eu:s säkerhetspolitiska utveckling även styrande för Sverige och förutsättningar för den svenska säkerhetspolitiken har förändrats det senaste årtiondet“.
   Detta uttalande låter i mina öron lite diffust men jag gissar att det innebär att det som förändrade läget var attentatet den 11:e september 2001 eftersom hoten sägs vara “gränsöverskridande“.
“Hittills har personer enbart tagits ut på frivillig grund i internationella satsningar”, skriver de vidare vilket underförstått kan syfta på att det inte kommer att förbli så i framtiden.
  
“Dagens försvarsmakt kan agera snabbt, samordnat och flexibelt vid insatser både inom och utom Sverige”, står det vidare på
strikta officiella sajten.

Ett nytt inslag är de snabbinsatsförband som kallas “battle groups”. Inom tio dagar ska dessa kunna sättas in “var som helst” inom en radie på 1000 mil från Bryssel, exempelvis i väpnade strider och "terroristbekämpning." Sedan 1956 har Sverige deltagit i 60 länder (Afganistan Cypern, Mellanöstern, Liberia m.fl.) med 100 000 svenska soldater och under 2008 år utbildadades 7000 ungdomar, varav hälften var flickor. 

Att amerikanska och brittiska krigsplan ska få övningsflyga på svensk mark är även det en nyhet för mig. Bara under förra året fattade regeringen elva beslut om att låta utländsk militär komma till Sverige.
 Vi lär oss en del militära konster genom att öva tillsammans med andra, vi blev kanske lite hemmablinda under de här åren med neutralitetspolitiken och trodde att det bara fanns ett sätt att göra saker på, säger Robert Dalsjö, specialist på militärpolitiska frågor vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).


*Säkerhetspolitik.se produceras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som ansvarar för innehållet på webbplatsen. MSB samarbetar med Försvarsmakten, Pliktverket och organisationen Folk och Försvar.

denna artikeln var en del i utställningen "Sweden in War, what happened to the swedish policy of neutrality?" av Helena Bengtsson i Liljeholmsgallerian under 2010/ 03. Bilden som illustrerar artikeln är en tredimensionell målning som föreställer svenska soldater som invaderar den afganska landsbygden.
Pierre Schori skriver om kriget i Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/a/zo0Bv

Tv:s rapportering når nya bottennivåer

Kategori: Allmänt



KOMMENTAR Att USA ska provflyga sina krigsplan i Sverige skapar ingen undran hos Svt:s journalist (9 Mars 2010) utan godtas och vidarbefodras direkt till tittarna som under den värsta diktaturregimen. Det ska till och med fällas bomber på prov...
   Jag har börjat titta alltmer på Öppna kanalen istället. Afrikanska musikvideor eller diskussionsprogram på romany känns mer sympatiska och meningsskapande än programmen på Svt eller Tv4 trots att jag inte ens förstår de språken.
   Samma dag som jag informeras om ovanstående krigsmanifestation har man på de etablerade kanalerna tid och resurser att prata om vädret och helgens Idolvinnare, sport och norska fjällstugor men inte de saker som rör och kommer påverka alla människor i Sverige för all framtid: Sverige har blivit en krigsförande nation vid sidan av USA.

Målningen "Svenska flaggan transformeras till ett attackplan" var en del av Helena Bengtssons utställning "Sweden in war" i Liljeholmsgallerian 2010.

Sverige i krig

Kategori: Allmänt


KOMMENTAR
Två officerare har dött i Afganistan. Ja, soldater dör i krig. Men sen när är Sverige en krigsförande nation? Har svenska folket godkänt detta?
   Jag orkar inte se på tv längre, har inte bearbetat att nu Sverige tar del i kriget “mot terrorismen.” Hela begreppet är djupt rasistiskt. Rasism mot muslimer har blivit helt legitim efter 11:e september-attacken. Om det är något land Sverige ska ta ställning mot är det väl det våldsamt krigiska USA?
   Democracy now på Öppna kanalen rapporterar dagligen om situationen i Afganistan och Irak. Och den amerikanska opinionen mot kriget växer...

Blaming the victim

Kategori: Allmänt

                            *
 
Vad är värst -att bomba några länder eller att bomba sig själv på Drottninggatan?
 
Ingen skadades, förutom självmordsbombaren Taimour Abdulwahab själv, på Drottninggatan den där julen för några år sedan... Hur många är Sverige medskyldiga till att ha dödat i vårt "krig mot terrorismen" i t.ex. Afganistan? Varför anses inte detta som viktig information i svensk media?
 
Det jag vill ta upp är bristen på proportioner... -Man kan inte jämföra systematiskt förtryck och krig där väst är i historiskt, ekonomiskt och politiskt överläge med en individ som är tillhör en marginaliserad grupp, är psykiskt sjuk. Den sistnämda målas upp som farlig. Sveriges krig är däremot helt normalt. Det är ett gott krig. För vi är de goda. Drottninggatanattentatet gav utslag 10 på mediabarometern. Sveriges nya märkliga krigsföring (vi är ju kända för vår ”neutralitet”) har ännu inte ens givit utslag på barometern. Jag väntar på att det ska ske men tror inte det kommer göra det  i ett land utan fri journalistik.

Det är även tankvärt att attentatsmannens muslimska bakgrund och politiska världsbild ansågs vara motivet till händelsen, fast det var känt att Abdulwahab var psykiskt labil. -Annat är det om våldet kommer uppifrån. När attentatsmannen är känd nynazist eller militant islamofob som till exempel Breivik, så tonas det politiska motivet ned och psykisk instabilitet målas upp. Efter två utredningar förklarades Breivik kärnfrisk men det har allmänheten svårt att svälja. Hur ofta har vi inte hört att svenska nazistiska bråkstakar egentligen är ganska oskyldiga pojkar som agerar ut för att de saknat en fadersgestalt?

När jag hör och läser argumenten i media om det som skedde, väcks inom mig: det är inte åsikter, det är fabricerade fraser som lärs in unisont från stat och media. Vad är det som sker med vårt land? Med vår omvärld? Jag gråter när rasismen mot muslimer nu är allmänt accepterad. Ingen verkar märka något. Inte mina antirasistiska vänner. Inte "de intellektuella". Så gick det alltså till när rasismen återigen trädde in i vårt medvetande.

*Bilden visar ett konstprojekt av Ida Dzanowic: en tablett som enligt bruksanvisningen tar bort alla symptom på den nya farsoten. http://efrit.wordpress.com/2009/11/26/vem-kan-bota-mardrommar/

”The Post 9/11 World”

Kategori: Allmänt

                                               

Väst har aldrig tagit ansvar för vårt koloniala arv. Jag skäms för att erkänna det, men från svensk grund- och gymnasieskola hade jag fått uppfattningen att kolonialism och de kristna korstågen främst var barmhärtighetsgärningar -att civilisera och upplysa ”de andra”. Men den civilisation som vi varit så stolta över är kanske i själva verket byggd på våld och lemlästning.

Den muslimska kulturen var en gång världsledande och nyskapade inom många områden som konst och filosofi, kalligrafi och kirurgi. Man var oändligt mycket mer avancerad än det dåvarande kristna Europa.

Korstågen iscensattes som ett politiskt och ekonomiskt, snarare än religiöst projekt för att ta tillbaka västs världsherravälde. Genom "upplysningen" skapades normalitetsbegreppet -vit, medelklass, heterosexuell, man -och väst lade automatiskt resten av världen för sina fötter. Efter Europas koloniala expansion efter första världskriget hade den muslimska världen styckats upp och infogats i de europeiska länderas respektive maktsfärer.

Muslimer vördar Jesus, kristna förkastar Muhammed

När Andalusien hade muslimskt styre på 1000-talet kunde kristna och judar leva kvar med religionsfrihet och var skyddade folk, eftersom de enligt härskarna härstammade från samma urfader som muslimerna, Abraham. De är alla ”bokens folk” och omnämns i koranen:

 

De, som tro, och de, som äro judar, sabierna och de kristna, så vitt de tro på Gud och den yttersta dagen och handla rättskaffens, över dem skall förvisso ingen fruktan råda, och de behöva ej varda bedrövade. Koranen 5:73.

Muslimer ser Jesus som en profet, som föregick Muhammed. Muslimer ser även Jesus mor Maria som en profet, eftersom även hon fick budskap från gud.

Efter de kristna korstågen förbjöds Islam på många platser och en aversion mot muslimer finns kvar, både i det nutida Andalusien samt i Sverige och resten av väst.

Forskare världen över överens –islamofobin alltmer alarmerande

Enligt John Esposito, professor på Georgetown University och internationellt erkänd expert på islam, lever vi nu i en ”Post 9/11 World”. Enligt honom började den nya hätska attityden mot Islam tio år före attacken mot World Trade Center i New York.

Esposito som har italienskt påbrå anser att innan dess var det italienarna som fick bära rollen som ”de andra” i amerikansk kultur. Men något hände och plötsligt blev ”de andra” -muslimer. Det blev plötsligt acceptabelt att hysa negativa omdömen om muslimer och Islam på ett sätt som inte längre ansågs politiskt korrekt gentemot judar, afrikaner eller andra grupper. Ett islamofobiskt nätverk blev tongivande i mainstreamkulturen -bloggare, dokumentärfilmare, bästsäljande författare spred sin hatfyllda propaganda och en finansiell bas återfanns inom den kristna högern. När jag frågar honom om han anser det finnas en parallellitet mellan antisemitism då och islamofobi nu, blir hans svar:

– Nutidens rasism gentemot muslimer är värre.”

Sarah Joseph, redaktör för det Londonbaserade muslimska livsstilsmagasinet Emel, anser även hon att muslimer nu övertagit judarnas roll som syndabock i västmedia. Hon anser att det är brott mot mänskliga rättigheter när muslimska kvinnors slöjbärande inskränks samt att massmedia var dag bedriver hatbrott i deras vinklingar av muslimer. Hon förespråkar en nolltolerans gentemot denna nya typ av rasism varhelst den förekommer.

Mattias Gardell, svensk religionshistoriker, påminner om att serietecknaren Lars Vilks motiv i sitt verk med Muhammed som ”rondellhund”, kommunicerar med en nidbild av muslimer som hundar, vilken funnits i väst sedan medeltiden. Lars Vilks är kanske inte den oskyldiga konstnär som han framställs som i mainstreammedia. Hans amerikanska och europeiska meningsfränder är de främsta företrädarna inom modern islamofobi och den norska massmördaren Breivik är en av hans beundrare.

"Kriget mot terrorismen" -ett nytt korståg

Enligt Torkel Lindquist, forskare på Uppsala universitet så bär vår nutid på allvarliga varningstecken. Han anser att tiden vi lever i liknar en förkrigstid och varnar för ett tredje världskrig.

Jag ser också tecken -i den förra förkrigstiden var det judar som fick utstå förringande serieteckningar i dagstidningar samt särbehandlades angående klädsel, på samma sätt som muslimer idag. Och kanske har det tredje världskriget redan har börjat men vi har inte märkt det eftersom det inte förs på europeisk mark. Kristendomen kan egentligen sägas ha fört ett teologiskt och politiskt krig mot Islam sedan Islams första decennium. Men sedan 1980-talet har kriget trappats upp och chockerande nog deltar nu Sverige i religiösa krig mot muslimska länder vid sidan av USA.

Kvinnoförtryck?

Islamofobin återfinns idag även där man skulle kunna vänta sig mer nyanserad syn -inom kristendomen samt inom vänstern. Ett slagträ som används mycket i vänstern är att islam är förtryckande gentemot kvinnor. Men i själva verket anser många kännare att Koranen, vid en jämförelse, är mer jämställd än Bibeln. Det finns fler kvinnor omnämnda i Koranen och angående relationen mellan kvinnor och män så anger Koranen att män och kvinnor, till skillnad från i Bibeln, ska vara jämställda kollegor och ”sanna vänner.”

”Syndafallet” existerar heller inte i Koranens historiebeskrivning. I den muslimska berättelsen om människans ursprung var det inte som i den bibliska, kvinnan som lockade mannen i fördärvet. Mannen och kvinnan begår där synden tillsammans så därför är kvinnan inte heller upphovet till "det onda" vilket hon är i kristen tradition.

Den första muslimen sägs vara Muhammeds första hustru, Khadidja, en välbeställd affärskvinna som var femton år äldre än honom. Aisha, som Muhammed gifte sig med efter att Khadidja avlidit är källan till många ”hadither” -centrala berättelser inom Islam som är normgivande för muslimsk liv och är rådgivande inom islamisk juridik. Muhammeds dotter Fatima, är en annan central kvinnlig person.

Det muslimska månggiftet är en annan debatterad fråga i samtiden men det som inte är lika känt är att det ofta förordas och i praktiken tillämpas som ett sätt att ta hand om ogifta som annars hamnar utan ekonomisk grundtrygghet. Islam bli generellt misstolkad i väst på grund av en historisk skepticism med politisk grund.

Missinformation

Det svårt att studera Islam eftersom jag har mina västerländska glasögon på mig och de är belamrade med kolonialism och den rasism som är en del av bygget av den västerländska "civilisationen".

När jag läser om Ayatollah Khomeini ser jag framför mig västmedias nidbild där han närmast är djävulen personifierad. När jag försöker lära mig om de muslimska sharialagarna, väller minnesfragment av årtiondens rapportering fram. Visst kan man kritisera både Khomeini och sharia, likväl som andra företeelser men man bör göra det på ett nyanserat sätt med kunskap om bakgrunden.

Islamofobi helt legitim

Kategori: Allmänt


KOMMENTAR
 Jag har alltid tänkt att tiden just före Nazi-Tysklands skapande måste vara fasansfull att uppleva: den ökande rasismen, att se hur den ena vännen efter den andra ansluter sig till nazismen. Att dagligen se kränkningarna som ingen ingriper mot. Många håller med mig om att nazisternas gärningar var hemska och frågar "Hur kunde det ske?" 
   Men vad är det egentligen som sker nu? Jag pratar med några vänner som varit i ett land med "araber". Ordet uttalas som om man pratar om gatuhundar och man beskriver om hur man sjasat iväg dem när det varit allt förpåflugna försäljare. Själv var jag också nyligen i semester i ett muslimskt land. Jag uppfattade innevånarna som betydligt mer lugna, kärleksfulla och andliga än vad svenskarna är om man nu ska jämföra eller kategorisera i över huvud taget. 
   För ett tag sedan var jag på vad en del skulle kalla en "vänsterfest". Också där kom ämnet på tal. De "kvinnoföraktande muslimerna" omtalades med förakt, speciellt av männen. Vad ann denna plötsliga iver för feministiska frågor? Vad jag vill säga till dessa män är: städa på er egen bakgård först, annars kallar jag ert engagemang för ren rasism. Det finns mycket att göra i Sverige fortfarande, jag uppmanar er att ansluta er till de få manliga feministerna. Starta upprop, börja städa hemma, kämpa mot lönediskriminering...
   Även på en kristna hemsidor vädras föraktet mot muslimer. Kristna som ju annars brukar vara kända för sin tolerans och människokärlek.
   Dagens islamofobi är det nya judehatet. Jag skäms för att leva i denna tid i detta tysta land. Vi måste börja tala och reagera mot den nya rasismen mot araber och muslimer som verkar ha blivit helt legitim efter 11:e septemberattacken.

Rasist-rast

Kategori: Allmänt



KRÖNIKA
På kafferasten njuter vi av det goda starka kaffet. Lena, Olga, Kattis och jag sitter vid det runda bordet med en liten blombukett på. Samtalet rör sig mot ämnet politiker.
– De som tar beslut om integration bor ju själv i innerstan. De vet inte hur det är, säger Olga, en gullig kvinna i 50-årsåldern. Jobbar inom psykiatrin och är intresserad av personlig utveckling.
   De andra nickar men säger inget. Nihad är inte med på rasten, därav kanske modet att nu tala om "invandrare". Lenas blick är engagerad och söker min för att se om jag håller med. Det gör jag inte, och nickar ej heller. Säger ingenting eftersom jag straxt ska resa mig upp och säga adjö, det är sista gången jag träffar dessa damer på kurs i högsommaren.
   Men i huvudet börjar det spinna. Jag skulle ha sagt: "Jag vet "hur det är". Jag umgås med och tycker att "invandrare" är trevligare än svenskar. De är generellt mer allmänbildade och socialt kompetenta." 
   Svenskars historiekunskaper verkar begränsas till perioden andra världskriget och hur hemskt det var då. Jag anser att den perioden inte var ett undantag i historien. Nazismen hade en förhistoria med århundraden av rasism och även en efterhistoria som leder oss fram till idag då hundratals afrikanska båtflyktingar dör innan de når den Europeiska kontinenten. Varför flyr de? Inbördeskrig och extrem fattigdomen i Afrika är en direkt konsekvens av vår vita kolonialism där. Att de dör nu är inte roligare än alla nazismens dödsoffer på 30 och 40-talet.
  Men nånting jag verkligen ogillar är smygrasism. Den vidriga typen av mobbinganda som nu vädrar morgonluft: det börjar bli accepterat att hysa dessa åsikter. Så var det inte för 10 -15 år sedan. Historikern Helené Löw varnade redan 1997 på Dn:s debattsida för att medelklassen i Sverige kommer att tendera till rasism när konjunkturen i Europa går nedåt. Så rätt hon skulle få. Men aldrig i min vildaste fantasi kunde jag ana att rasism skulle bli legitimt till den grad att gemene man nu på kafferaster, på fester och i allt fler sammanhang börjar yttra sig rasistiskt.

Tredje världen versus "civilisationen"

Kategori: Allmänt

                               

När jag hör kvinnans röst i den arabiska sången kallar nånting på mig

Orienten kallar. Islam har besegrat västerlandet en gång till, tänker jag. Väst har redan förlorat. Urreligionerna hade rätt, det hade de hela tiden och det var kanske vi försökte förgöra dem en gång. 

För paradoxalt nog är till de ursprungliga kulturerna vi vänder oss eftersom våra behov inte tillfredställs i det individualistiska väst. Vi söker oss tillbaka till oss själva i yogan, meditationen och går till de thailändska massörskorna när vi är utbrända. Vi letar oss fram till de sista ännu oexploaterade stränderna och förundras över de fattigas kärleksfullhet och glädje.

Vår dödsdyrkande kultur stod för allt “de andra” inte stod för. Vi var förlorare från och med den stund vi definierade oss som överlägsna.

*Den algeriska psykiatriken och författaren Franz Fanon myntade begreppet "Tredje världen" och blev språkrör för dess miljontals förtryckta människor. Hans ordval anspelade det på det "tredje ståndet", Tiers État, som var den klass som gjorde revolution i Frankrike 1789.
   Som psykiatriker visade han insiktsfullt hur förtryckande samhällssystem deformerar människor. Hans bok "Jordens fördömda" är åter högaktuell när  nu"kriget mot terrorismen" drar fram över världen. Jean Paul Sartre skrev förordet, som idag framstår som djupt rasistiskt. Sartre missförstod Fanons poäng och blev även han en överlägsen bedömare.
   Bilden föreställer moskén i Cordoba, Spanien som de kristna invaderade och byggde om till en kristen katedral. Nu är det förbjudet att bära slöja eller tillbedja Allah på dess område, berättar den arabiske vakten då jag besöker platsen. Hans halvt ironiska blick visar på medvetenhet om komplexiteten i faktumet

70-talisterna gör omvänd klassresa

Kategori: Allmänt

 

                                                                     

KOMMENTAR 40-talistgenerationen är känd för sin utbredda klassresa. Även sonen till en städerska kunde få ett medelklassyrke, köpa radhus och bil och till och med en videobandspelare…

Men kände han sig hemma i det nya fina medelklasslivet? Hur skulle man bete sig och vilken politisk hållning hade man nu egentligen? Den nya klasstillhörigheten blev en obekväm tvångströja och man längtade tillbaka till någon slags gemenskap. Men var fanns en sådan?

70-talisterna var den första generationen som tenderar till en motsatt klassresa. Dottern till medelklassmannen fick inte fick plats i den klassen när hon växte upp. När skolan var avklarad gick hon tillsammans med sina generationskamrater ut i massiv arbetslöshet på 90-talet och blev beroende av bidrag för sitt uppehälle. Tillhörigheten i medelklassen var en chimär. Hon utbildade sig till ett medelklassyrke bara för att upptäcka att hon ändå inte släpptes in. För att få arbete i den branschen krävdes mer gedigen förankring i medelklassen i form av kontakter och självkänsla…

Snart befann hon sig i ett arbetarklassyrke och hennes yngre högskoleutbildade överordnade kushade henne dagligen. Hennes slutsats: hon hade valt fel utbildning! Hon utbildade sig ytterligare tre gånger men till slut kom hon underfund med: det var inte fel utbildningar. Hon var fel. Arbetarklass handlar inte om att göra fel, utan om att vara fel.