Ett mjukt samhälle
Jag längtar tillbaka till 70-talet när min omvärld bestod av Konsumbutiker, abfskyltar och lugna kommunala bostadsområden. Barnomsorgen var välutvecklad med öppna gratis förskolor som "Kladdis", med vattentäta rum där jag levde loppan med fri tillgång till vatten, lera och färg. Männen kunde gå klädda i velour-overaller i exempelvis senapsgul färg. I bakgrunden hördes Palmes röst från tv:n och morfar ville resa till Sovjet. Mamma hade en ryskinspirerad blommig sjal runt håret och man fick marmeladsmörgås till frukost nästan jämt.
Kolonialism -nu på hemmaplan
Varför slita i trädgården när Nikolaj gör jobbet för 50 kronor i timmen?
Arbetare från öst och syd kommer till väst för att arbeta. Ofta har de lämnat de sina barn hemma. Verken pappa eller mamma kan få något jobb utan reser till rika länder som Usa eller Sverige för att arbeta som städerskor och byggnadsarbetare och takläggare utan trygghetsförsäkring.
Och själva smickrar vi oss med att tilltala dem vänligt efter att de godtagit vårt skamlösa timarvode. Oftast har vi länsat marknaden och valt dem som godkänt det allra lägsta priset. Individer som antagligen har hamnat på kant i livet på grund av sjukdom, missbruk eller avsaknad av familj och nu gör vad som helst för att få en inkomst.
Sådan är kapitalismen. Det globala ekonomiska systemet serverar oss högkvalitativ service av tacksamma fattiga som vi exploaterar och tvingar att leva på omänsklig sätt. En slags nykolonialism i själen gör att vi inte ser vår grymhet.
Tredje världen översvämmar den västerländska "civilisationen"
När jag hör kvinnans röst i den arabiska sången kallar nånting på mig.
Orienten kallar. Islam har besegrat västerlandet en gång till, tänker jag. Väst har redan förlorat. Naturreligionerna hade rätt, det hade de hela tiden och det var kanske vi försökte förgöra dem en gång.
Men paradoxalt nog är till de ursprungliga kulturerna vi vänder oss eftersom våra behov inte tillfredställs i det individualistiska väst. Vi söker oss tillbaka till oss själva i yogan, meditationen och går till de thailändska massörskorna när vi är utbrända. Vi letar oss fram till de sista ännu oexploaterade stränderna och förundras över de fattigas kärleksfullhet och glädje.
Vår dödsdyrkande kultur stod för allt “de andra” inte stod för. Vi var förlorare från och med den stund vi definierade oss som överlägsna.
*Den algeriska psykiatriken och författaren Franz Fanon myntade begreppet "Tredje världen" och blev språkrör för dess miljontals förtryckta människor. Hans ordval anspelade det på det "tredje ståndet", Tiers État, som var den klass som gjorde revolution i Frankrike 1789.
Som psykiater visade han insiktsfullt hur förtryckande samhällssystem deformerar människor. Hans bok "Jordens fördömda" är åter högaktuell när nu"kriget mot terrorismen" drar fram över världen. Jean Paul Sartre skrev förordet, som idag framstår som djupt rasistiskt. Han hade missförstått Fanons poäng och blev även han en överlägsen bedömmare.
Bilden föreställer moskén i Cordoba, Spanien som de kristna invaderade och byggde om till en kristen katedral. Nu är det förbjudet att bära slöja eller tillbedja Allah på dess område, berättar den arabiske vakten då jag besöker platsen. Hans halvt ironiska blick avslöjar hans medvetenhet om komplexiteten i det han säger.
Ikea.. got me.
Ingvar Kamprad må vara en oetisk placerare och ex-nazist, men Ikea är i alla fall bra på försäljning. När jag var där senast ville jag köpa, förutom det jag åkte dit för, värmeljus med kanelsmak, förrätt, middag, vitlöksbröd, semla, chokladboll, kaffe, varmkorv, mörk choklad och ett badrumsskåp.
Ja allt mer går att äta nu på Ikea. I de fem(!) kafeterierna var det fullt med folk torsdagseftermiddagen jag besökte varuhuset. Jag lade också märke till att det efter kassorna nu finns två ytterligare mat-anhalter: en renordlad mataffär och ett "korvkafé" eller vad man ska kalla det. Vilken tur att man har lite impulskontroll nu för tiden...
Bilderna föreställer Ikea:s specialdesignade huvudduk som företagets muslimska kvinnor kan använda på arbetet om de önskar.
Solen gick ned över Sverige
KRÖNIKA När jag åker uppför Höga kusten och ser ut över vyerna slås jag av att vi verkligen har trätt in i en ny tidsålder. Små bruksorter skymtar förbi där man inte har haft råd att rusta upp de lokala affärerna och hotellen. De ser likadana ut som de gjorde på 70-talet.
Detta storvulna dramatiska landskap, som jag inte känner, storstadsbo som jag är. Jag förstår att det är något jag gått miste om. Vad är det för folk som bor i stugorna, vars ljus lyser upp landskapet när solen gått ned?
Sverige som nation finns inte längre. Vi är sedan 1995 införlivade i den Europeiska Unionen och militärt verkar vi tillhöra Nato... Vad hände med mitt land? Beslutet att Eu:s lagar ska gälla över de svenska togs och journalisterna sysselsatte sig med andra saker.
Inga människor syns på gatorna jag passerar, men det är kanske för att det är kallt och klockan är fem denna fredagskväll? Det är tydligt att det inte finns någon näring här längre. Ladorna står tomma och förfaller på åkrarna, när vår mat och de flesta andra livsnödigheter nu produceras i låglöneländer.
Det gör ont i mig för jag förstår att något är förbi. Men de mörka bergen i horisonten inger mig en djup vördnad. Naturen är kraftfullare än människan.
Fotografiet är taget av Maria Åkerblom http://makerblomma.wordpress.com
70-talisterna de första som gör klassresa nedåt
KOMMENTAR 40-talistgenerationen är känd för sin mycket utbredda klassresa. Även en son till en städerska kunde få ett medelklassyrke, köpa radhus och bil och till och med en videobandspelare…
Men kände han sig hemma i det fina medelklasslivet? Hur skulle man bete sig och vilken politisk hållning hade man nu egentligen? Den nya klasstillhörigheten blev till en tvångströja och man längtade tillbaka till en gemenskap. Men var fanns en sådan?
70-talisterna var den första generationen som tenderade till en motsatt klassresa. Dottern till medelklassmannen fick inte fick plats i medelklassen när hon växte upp. När skolan var avklarad gick hon tillsammans med sina generationskamrater ut i massiv arbetslöshet på 90-talet och blev beroende av bidrag för sitt uppehälle.
Tillhörigheten i medelklassen var en chimär. Men hon utbildade sig till ett medelklassyrke bara för att upptäcka att hon ändå inte släpptes in. För att få arbete i den branschen krävdes mer gedigen förankring i medelklassen i form av kontakter och självkänsla…
Snart befann hon sig i ett arbetarklassyrke och hennes yngre överordnade kushade henne dagligen. Hennes slutsats: hon hade valt fel utbildning! Hon utbildade sig ytterligare tre gånger men till slut kom hon underfund med: det var inte fel utbildningar. Hon var fel. Arbetarklass handlar inte om att göra fel, utan om att vara fel.
1:a april redan i januari
KOMMENTAR Många var nog de tittare som trodde att Svt:s nyhetsinslag den 14:e januari var ett tidigt aprilskämt: Den svenska militären ska nu rekrytera soldater på Arbetsförmedlingen… 4000 soldater per år… ”Satsningen” sågs som något positivt och Svt:s journalist i frågasatte inte saken…
I Usa kan ju fångar få sitt straff omvandlat till krigstjänstgöring, det kanske är något även för Sverige att prova. Mord som merit?
På de etablerade kanalerna blir nyhetsinslagen om vår omvärlden groteskare dag för dag. Journalisternas viktigaste uppgift är att granska makten. När journalisterna inte gör sitt jobb blir Sverige ett allt märkligare land att leva i.
Inte lätt göra rätt
KOMMENTAR Det är vanligen medel- och arbetarklassens tabbar som överklassen iakttar och klandrar. Men vad ser arbetarklass som tabu beteende av de andra klasserna?
Jag har lagt märke till att man i arbetarklass kan kritisera varandra ganska öppet utan att det ses som en förolämpning. Detta beteende är mer skräckinjagande ju högre upp man rör sig i samhällets hierarki, av naturliga skäl...
Av överklass blir man istället bemött med alltmer "vänlighet" och solida leenden ju värre misstag man gör, som medel- eller arbetarklass.
Arbetarklassen i sin tur ser ned på medelklassens lismande för överklassen. Medelklassen är ju i mångt och mycket "klassförädare" då de ursprungligen härstammar från arbetarklassen.
Att försöka bete sig rätt, som arbetar- eller medelklass, är inte lätt. Definitionsmässigt är man fel eftersom man är underställd de som har satt upp normerna. Överklassen kan bete sig hur som helst, de har ännu stil.
Om man har klass kan man nämligen bryta mot alla regler. Och om man å andra sidan är underställd men försöker anpassa sig, så ser överklassen ned på en ännu mer. Det handlar om osynliga regler och hur duktig och väluppfostrat man än beter sig så är man ändå fel.
Ökande islamofobi i Europa
NYHET Efter "11:e september-attacken" 2001 uppstod en attitydförändring gentemot muslimer i Sverige. Amerikanska och svenska rapporter visar nu på ökad islamofobi i både Sverige och övriga Europa. Men rasismen har varit alarmerande under decennier.
Antisemitism och diskriminering av muslimer och romer ökar på många håll i Europa enligt en rapport från Usa:s utrikesdepartement 2010.
Rapporten ser diskriminering av muslimer i Europa som ett problem och hänvisar bland annat till det Schweiziska förbudet mot byggandet av minareter 2010.
Slöjmotstånd indikator på islamofobi
I Sverige känner var femte svensk ett extremt stort motstånd mot alla typer av muslimsk slöja.
-En bra indikator för graden av islamofobi i Sverige anser Orlando Mella, professor vid Uppsala universitet, som presenterade Mångfaldsbarometern 2010.
Hela 81,9 procent tycker det är helt oacceptabelt att bära den heltäckande burkan i skolan eller på jobbet. 2006 identifierades hatbrottsmotiv i närmare 3300 brottsanmälningar, varav 67 procent hade främlingsfientliga motiv, enligt Brottförebyggande rådet. Det innebar en ökning med 11 procent sedan året dessförinnan.
Hatbrott mot muslimer
Sedan 2006 redovisas hatbrott med islamofobiska motiv (250 brott under 2006). Brå skriver att de många kategorierna gör det svårare att se helheten i utvecklingen.
Från 2007 till 2008 ökade antalet anmälda islamofobiska hatbrott med 32 procent. De vanligaste brotten var ofredande och olaga hot.
Kriterierna för att ett brott ska kallas för hatbrott var också ytterst snäva. Gärningsmannen skulle tillhöra majoritetsgruppen och brottet ska riktas mot en minoritetsgrupp för att få definitionen "hatbrott". Det har förändrats sedan 2008, vilket enligt Eva Tiby, docent på Stockholms universitet, gör att en maktaspekt försvinner. I Apropå, Brå:s tidskrift anger hon att:
– Tidigare var hatbrott något minoriteten utsattes för men nu kan alla vara offer. Samtidigt kan man också fråga sig hur man ska se på minoriteter, säger hon. Som exempel nämner hon en etnisk svensk som befinner sig i ett invandrartätt område, eller en heterosexuell på en gayklubb.
Polischef kritiserar polisen för att bortse från rasism
Eva Tiby har mött skepticism hos polisen när hon utbildat dem om hatbrott.
– Några tror att det handlar om att minoriteterna ska premieras, men så är det ju inte. De ska upp på samma nivå som alla andra, säger Eva Tiby.
Det är polisen som har ansvar för att beskriva brottet. Av de hatbrott som anmäls går knappt ett av tio till åtal. Att polisen i flertal fall inte identifierat ett brott som rasistiskt är ett problem. I de senaste "Malmömorden" hade polisen exempelvis inte identifierat det ytterst tydliga rasistiska motivet.
Före detta polischefen Eric Rönnegård kritiserar på siten newsmill.se detta och sätter det i samband med att hatbrotten började nedprioriteras inom polisen efter 11 september-attacken.
14 politiska mord under 90-talet
Även på 90-talet underlät polisen att ingripa mot användning av nazistiska symboler trots att det var olagligt.
Brå anger att mörkertalet för hatbrotten är stort. De utsatta gruppernas anmälningar begränsas av lågt förtroende för rättsamhället samt bristande språkkunskaper, enligt myndigheten.
En annan anledning skulle kunna vara att man avstår anmälan om man inte har fått uppehållstillstånd eller av andra orsaker inte känner sig trygg i det nya landet.
Den ökade rasismen mot muslimer är en fortsättning på ett alltmer rasistiskt Europa de senaste decennierna. 90-talet innebar en våg nedbrända flyktingförläggningar och mord på invandare. Minst 14 personer mördades av personer med kopplingar till extremhögern under årtiondet, enligt tidningen Expo. Grov misshandel förekom också frekvent med rubriceringen mordförsök
De rasistiska "kampanjerna", som Expo kallar det, hade en tendens att äga rum periodvis. En sommar följd av intensiva kampanjer mot flyktingförläggningar följdes av en period av relativt lugn. Periodiciteten beror oftast på yttre faktorer, t.ex. att en ny organisation bildats, att ett visst parti har inlett en kampanj eller att en viss händelse uppmärksammades i massmedia.
Tidningen kritiserar Säkerhetspolisen för att under många år närmast mekaniskt ha förkunnat att nazister inte utgör ett hot mot demokratin och att man på Säpo sägs ha "god kontroll på de olika grupperna". "Bland offren för nazismen klingade sådana försäkringar ihåligt", skriver Expo.
Helena Bengtsson
Pfizer testade läkemedel under epidemi i Nigeria
NOTIS Under en av de största epidemierna i modern tid passade Pfizer, ett av de världsledande läkemedelsföretagen på att testa sin nya medicin Trovan i Nigeria 1996. Av de hundra barn som utsattes för studien dog elva, vilket Pfizer tyckte var ett positivt resultat. Minst 181 fick allvarliga hjärnskador av medcinen som inte var godkänd för användning.
Trovan kunde ej sedan introduceras på den europeiska marknaden på grund av skadliga effekter på levern.
Utan föräldrarnas tillstånd
Nigeria anmälde företaget men tvingades sedan att dra tillbaka anklagelserna mot företaget genom att Pfizer anställda detektiver letade upp dokument på Wikileaks om korruption inom regeringen som de hotade att läcka ut.
I början av 2000-talet blev undersökningen rättssak både i Usa och Nigeria. I Usa pågår fortfarande ett mål.
Källa: Svt 20 Juli 2007 och Läkemedelsvärlden som skriver oberoende om läkemedel.
Läkemedelsbranschen drogar ned oss
DEBATT Läkemedelsföretagen exploaterar hela tiden nya grupper som i vilken bransch som helst i en marknadsekonomi. Missbruksvården är snart helt medicaliserad. Att ge narkomaner som söker hjälp nya lagliga droger är att cementera dem i nytt missbruk. Nu marknadsför branschen sig mot barn och ungdomar.
Missbruksvården, som rimligen borde ha nykterhet som mål, invaderas ironiskt nog alltmer av lagliga droger. Det finns nu en "medicin" för heroinmissbruk, en annan för alkohol och kokain.
Läkarkåren vars roll var att hjälpa, introducerar de nya preparaten medan socialarbetarna och alkoholterapeuterna ser på.
Och den extremt belastade gruppen narkomaner, cementeras alltså i missbruk -nu av lagliga preparat, när de söker hjälp.
Att missbrukare som hela livet haft en kemisk lösning på alla sina problem, även vill ha en drog när de ska sluta knarka, är inte konstigt. Det är helt naturligt, men därav inte rätt. Det är här hjälparna i vården ska visa på ett alternativ, något nytt. Heroinmissbrukare måste sannolikt höra till de allra mest utsatta grupperna i samhället. De är mentalt och fysiskt förslavade av en drog som förstör deras relationer och ofta har gjort dem hemlösa. Vem i samhället bryr sig om hur en totalt hemlös heroinist egentligen upplever sin behandling? Människorna i vården har ett ansvar att skydda missbrukarna som annars är extremt lättledda konsumenter, mot läkemedelsföretagen
Allergi mot sinnesförändrande medel
Kärnan i kunskapen om missbruk är upptäckten på 1930-talet som gjort det möjligt för miljontals individer att tillfriskna -en del har en fysisk allergi mot alla sinnesförändrande medel. För dessa känsliga individer startar en kemisk reaktion när de intar ett preparat som gör att de vill ha mer av varan. Denna kunskap gör "hjälparna" runt narkomanen allt för att glömma i dagens missbruksvård som allt mer styrs av läkemedelsföretagen.
Jag har själv arbetat med hemlösa heroinister och sett hur dessa går ned sig alltmer år efter år efter att ordinerats Subutex som substitut för drogen. Dessa, som redan när de söker hjälp står vid avgrundens rand riskerar naturligtvis att dö av denna "behandling".
På självhjälpsmöten hos Anonyma alkoholisters och Anonyma narkomaner talar de medicinerade missbrukarna med släpig röst och har svårt att tillfriskna i tolvstegsprogrammet, då detta kräver att man är klar i hjärnan. När man efter år av kamp för att må bra i det nya "nyktra" livet inte upplever någon förbättring, tar en del livet av sig.
Och de, som inte riktigt har viljan till en annat liv, fortsätter den kriminella banan och säljer Subutexet på gatan och återgår till de olagliga drogerna. Ganska ofta dör också de eftersom det är svårt att veta hur stor dos de nu tål och riskerar att överdosera.
Oansvarig subutexsatsning
Substitutionsbehandling(att ersätta i första hand heroin med ett substitut) var länge omdiskuterat i Sverige men är sedan några år tillbaka den huvudsakliga behandlingsformen för heroinister.
Det finns en grupp av heroinister som behandlingen fungerar på, och för dessa tycker jag den ska användas. Men det gäller att skilja ut denna grupp och det var man tidigare duktig på i Sverige.
I början av den svenska substitutionsbehandlingen ställdes höga krav på missbrukaren. Dokumenterat heroinmissbruk under fyra år samt misslyckats drogfria behandlingar krävdes. Men sedan hände något. Under 2007 ökade förskrivningen av Subutex med 70 procent, enligt Gunnar Ågren, tidigare direktör för Folkhälsoinstitutet. Han kallar Subutex och Metadon(för heroinister som tycker om heroin extra mycket) för mycket farliga droger och varnar för de höga dödstalen dessa droger är förknippade med.
Manipulerar allmänhetens inställning till "medicinerna"
Eftersom man inte får göra reklam för medicinska preparat så marknadsför branschen "sjukdomar" istället. Har du sett hur massmedia villigt sköter företagens marknadsföring genom att plocka upp ämnet och rapporterar stort om hur depressioner allt mer drabbar oss? Eller hur ungdomar och barns psykiska hälsa försämras. Du kanske rent av själv har börjat fundera på om du inte känner dig ovanligt deprimerad?
Den kända svenska boken Kidnappad hjärna som används som studielitteratur, är en form av denna marknadsföring. Speciellt två preparat som var relativt nya när boken gavs ut 2004, omnämns gång på gång på ett onaturligt sätt som känns väldigt mycket som produktplacering.
Författaren Miki Agerberg berättar i förordet att han inte hade mycket erfarenhet av ämnet när han ombads att skriva boken. Varför välja en oerfaren person till denna uppgift? Kan det vara för att de flesta som har arbetat med frågan, vet att det är oetiskt och kontraproduktivt att ge beroendepersoner kemiska preparat. (Författaren har tidigare skrivit en bok om Depression som även den förespråkar läkemedelsbehandling.)
Tung marknadsföring riktas även mot läkare och vårdintagningar och nu introduceras läkemedelsmissbruket på allvar på våra barn och tonåringar. Att ge sköra barn, en del av dem med genetisk disponering för beroende, kan leda dem in i narkomanisering. Hur ska man lära sig de viktiga livskunskaper som ingår i uppväxten, om man ständigt är påverkad av kemiska preparat?
Medicinerar barn trots förbud
Tung marknadsföring riktas även mot läkare och vårdintagningar och nu introduceras läkemedelsmissbruket på allvar på våra barn och tonåringar. Att ge sköra barn, en del av dem med genetisk disponering för beroende, kan leda dem in i narkomanisering. Hur ska man lära sig de viktiga livskunskaper som ingår i uppväxten, om man ständigt är påverkad av kemiska preparat?
I fallet Concerta som enligt Fass kan ges till barn från 6 års ålder för "Adhd" , är den verksamma substansen amfetamin.
Jag har själv träffat amfetaminister som uppger att deras missbruk grundlades med denna typ av behandling när de var tonåringar.
Vad gäller antidepressiva medel rekommenderar Läkemedelsverket på sin sajt Ssripreparat för barn och ungdomar med medelsvår depression och svår depression. Detta trots att man i samma text uppger att antidepressiva läkemedel inte är godkända för behandling av depression hos barn och ungdomar i Europa. Biverkningar som känslomässig labilitet, självskador och självmordstankar/självmordsförsök samt utsättningsreaktioner, anges. Ändå har förskrivningen av dessa preparat till ungdomar har ökat det sista årtiondet, enligt Apotekets försäljningssiffror. Läkare i Sverige har nämligen fri "förskrivingsrätt".
Sten Thelander, professor i psykiatri vid Statens beredning för medicinsk utvärdering, anser att det är ett problem att forskningen om antidepressiva medel till ungdomar till stor del styrs av läkemedelsföretagen själva. Han uppger att flera av läkemedelsföretagen mörkar forskningsresultat som varit negativa eller som inte påvisat positiv effekt.
Till Dn säger han: -Personligen känner jag en oro för medicinering av ungdomar. Hjärnan håller fortfarande på att omställas under puberteten och om man då påverkar de här signalbanorna med läkemedel så vet man faktiskt väldigt lite om hur det går på lång sikt.
Jag anser att det är förvånansvärt att många som går på de fabricerade argumenten från den nya typen av langare i fina kostymer och läkarrockar och anser att våra barn nuförtiden behöver droger för att må bra.
Artikeln publiserades på newsmill.se 23 december 2010.
Ny tid nya vinster
KRÖNIKA Jag har länge varit fruktansvärt desillusionerad över Sverige. Trott att vårt
fina välfärdsamhället rasat ned i avgrunden utan att någon riktigt brydde sig.
Men nu har jag fått tillbaka hoppet. Folkrörelse-Sverige andas fortfarande
även fast det är allvarligt skadat. Det gamla samhället lever kvar i skuggorna.
I veckan gick jag på möte i mitt hus om den eventuella ombildning till bostads-
rätt som det borgerliga styret subventionerar. En äldre fackföreningsman hade
satt sig in i stadgar och regler och delade med sig av sin kunskap. Tre av de
femtontal samlade uttalade tydligt att de ideologiskt sett är mot ombildningar av
allmännyttan. Flera i församlingen såg ut att tillhöra den äldre generationen stolta
socialdemokrater och vänsterpartister som inte så lätt går att prata omkull.
Konsensus rådde att oavsett hur det blir med vårt hus, så ska processen i sig
vara demokratisk.
Dagen därpå gick jag på möte i den politiska föreningen jag gått med i efter valet.
Tillströmningen av nya medlemmar var stor. Många vill engagera sig mot att organi-
serade rasister tagit plats i parlamentet.
Kanske blev vi svenskar liknöjda. Det socialdemokratiska samhället serverade oss
jämlikhet till frukost. Men det är en ny era nu. Alla våra ägor: bostadshusen, skolorna,
apoteken, systembolagen, biblioteken är snart bortrövade. Men vi kan bättre. Kom ihåg
våra föregångares kamp. Sverige har en stolt historia och de senaste årtionden har
inneburit en tillbakagång.
Vänstern förmodas nu utvärdera vad som gjordes fel efter att så många valde högern i
valet -men kanske gjorde vi inte något fel.
Vi var bara maktlösa inför den enorma högervågen som förändrat hela vår omvärld.
Men vänstern har en tomrum att fylla. Utmaningen är att erbjuda kollektivism istället
för individualism. Det var inte så roligt att anpassa sig till tidsandan och försöka bli fram-
gångsrik. Ensamheten kändes svår. Längtan efter gemenskap hård.
Det nya svenskhatet
Flera gånger den senaste tiden har jag hört mig själv muttra -och irritationsobjekten är svenskar. Svenskar röstar på SD eller Moderaterna. Svenskarna reagerar inte när det som vårt land är känt för -välfärdsmodellen, monteras ned.
Monumentala förändringar i Sveriges sociala infrastruktur har skett de senaste årtiondena utan någon större folklig reaktion.
När jag åkte uppför en rulltrappa i stan häromdagen såg jag hur en kvinna med afrikanskt ursprung stod högst upp framför en lång trappa bredvid rulltrappan. Hon hade en barnvagn med en småtting i, och försökte lirka vagnen in i stålskenorna längs trappen för att ta sig ned. Vid benen hade hon en 1,5-åring som inte kunde gå själv och bakom denna en 3-årig pojke som också försökte gå nedåt efter mamman. Lillflickan ramlade och det var bara tur att hon inte föll så att hon knuffade mamman så att också denna ramlade, med vagnen framför sig.
Svenskarna på väg upp i rulltrappan iakttog scenariot utan att reagera. Svenskarna som gick ned för trappen bredvid reagerade inte heller. Mamman kämpade. Bad ingen om hjälp.
Skamkänslan för att ingen hjälpte henne växte för det var inte var första gången jag sett det här fenomenet men som tur var fick jag bära den lilla sista biten ned.
För ett tag sedan skulle jag själv frakta en gigantisk tv från en förort till en annan. Under resan, som innebar två bussturer tog ingen vithyad person initiativ att hjälpa mig och bussarna var halvfulla. Två nysvenskar hjälpte mig dock, en av dem var busschauffören.
Vad är det som sker med vårt land, som vi en gång kunde vara stolta över? Jag vill kunna vara stolt över det landet jag bor i, trots jag i grunden är internationalist och inte förespråkar nationsgränser.
Olof Palme gjorde en gång Sverige känt utomlands för sin humanism. Sverige tog ställning för fred och mot apartheid.
Idag anmärker Amnesty på Sveriges behandling av flyktingar. Sverige lever inte ens upp till sina förpliktelser att följa internationell rätt, menar Amnesty.
Under 90-talet var Sverige och främst Göteborg en av Europas nazistvänligaste platser. Hets mot folkgrupp och att bära hakkors var gångbart, att jämföra med i andra europeiska länder med bättre historiskt korttidsminne, där detta innebar höga straff. Till och med när det sedan blev olagligt underlät den svenska polisen för det mesta ändå att ingripa.
Jag har också fått för mig att man i andra kulturer känner mer ansvar för sina medmänniskor även om man inte tillhör samma släkt. I Sverige far många barn illa. Barnets familj är dysfunktionell. Släkten med. Grannarna och kompisars föräldrar vill inte stöta sig och hoppas på att familjen fungerar. Skolan och människor i köpcentrat ser att barnet mår dåligt men tror att det finns andra som bryr sig. Det finns det ofta inte.
Jag upplever att det finns en speciell typ av apati och känslokyla i Sverige. Besökare från England och Usa, reagerar på att man inte ber om ursäkt om man till exempel stöter till någon i trängseln här.
På spårvagnen sitter människor som inte ser glada ut.
Jag tror att Sverige kommit till vägs ände. Det gamla socialdemokratiska samhället, som byggde på solidaritet har gått i graven och ett nytt är här nu. Ett nyliberalt hårt sådant där man överlever genom att fokusera på sig själv och det inger en slags pervers trygghet att man inte är längst ned på hierarkin.
Apatin kanske kommer av en kris i den svenska identiteten?
Det är dags att vakna upp nu i alla fall. Om du känner dig trött rekommenderar jag att umgås med nysvenskar. Trots att de dagligen diskrimineras i vårt land och många gånger har kämpat för sina liv för att ta sig hit, så upplever jag generellt dem som mänskligare än svenska "infödingar".
Målningen som illustrerar texten heter "What happend to Sweden?" och är skapad av Helena Bengtsson
Tecken i tiden
KRÖNIKA Två personer i min bekantskapskrets talar om att de har en alkoholist i sin bostadsrättsföreningar. Alkoholisten är ett problem och ska sparkas ut.
Jag har själv bott i lägenheten under en psykiskt labil person så jag vet att det inte är lätt. Vi försökte till sist få vår granne uppsagd i hyresnämnden. Han skrek ofta i trappen och kastade, som han själv uttryckte det i rätten: "En tegelsten i golvet från en meters höjd" på kvällarna. Det var jobbigt eftersom det golvet var vårt tak. Ibland var han snäll och försökte gottgöra oss, en gång genom att ge oss ett storpack med kammar. Det kanske var för att både jag och min kompis på den tiden hade tovigt dreadshår?
Till slut fick han flytta. Vad hände med denne herre från före detta Jugoslavien? Det vet jag inte, men jag gissar att han hade bättre utsikter då 1995 än vad störande eller sjuka personer har idag, efter femton år av nedskärningar av välfärden.
Jag har flera gånger de senaste åren hört om personer som har psykiatriska störningar. En väninna dejtade en kille som talade om att han hade fått en diagnos. Alla rådde henne att sluta träffa den person. En annan bekant skulle på en blind date och sade att han hoppades att tjejen inte skulle vara överviktig eller arbetslös...
Kan vi sortera bort alla människor som inte passar in? Var ska de ta vägen när nu det gemensamma samhället, i Alliansens tappning, inte längre ska ta ansvar?
10 procent av svenskarna sägs vara alkoholister. Det betyder att det finns minst en alkoholist i varje trappuppgång. Socialförvaltningen har inte längre tillgång till lägenheter för det råder akut bostadsbrist i flera svenska städer.
Arbetslöshet är cirka nio procent och som fattig arbetslös hamnar man utanför i konsumtionssamhället. Allt fler människor får diagnoser och känner skam: det är deras eget fel att de mår dåligt. Mentalsjukhusen är stängda sedan 1980-talet och de förut instutitionaliserade individerna bor idag i vanliga lägenheter och väntas klara sig själva. Gruppen som hamnar utanför normsamhället växer.
Vad ska hända med alla dessa människor, som inte har möjlighet att dölja sin svaghet? Ska de isoleras ändå mer från trygghet och "normalitet"? Vad ska hända med svagheten som vi alla bär inom oss? Ska vi förneka och trycka bort den? Eller erkänna den och föra den, oss, in i ljuset och värmen igen? Kalla tillbaka de utstötta. Börja bygga ett kärleksfullt samhälle där alla får plats.
Nystart Sverige version 2
KRÖNIKA Det politiska landskapet är helt förändrat sedan SD tagit sig in i parlamentet. Nu är det dags att vässa våra argument och våra pennor. Dags att positionera oss och ta ställning mot rasism på arbetsplatser, i släkten och hos grannen. En utomparlamentarisk rörelse efterfrågade Lars Ohly i sitt brandtal på Vänsterns valvaka. Landet ligger öppet för en ny vänster.
Fredrik Reinfeldt såg märkbart deprimerad ut efter att valresultaten blev klart trots att Moderaterna under hans ledning gjort sitt bästa val hittills.
Men Moderaterna, FP och Vänsterpartierna imponerade genom sitt tydliga ställningstagandet mot SD under valkvällen. Lars Ohly poängterade att SD är ett rasistiskt parti med rötter i den nazistiska rörelsen.
Vi får väl se hur länge de borgerliga partierna håller kvar vid vägran till SD-samarbete. Redan dagen efter neutraliserade Fredrik Reinfeldt att cirka 300 0000 svenskar röstat på SD. Alla dessa är inte rasister utan vi bör lyssna på dem, de uttrycker ett utanförskap inför det politiska etablissemanget, sade han... Tog han därmed ett första steg mot SD, något han på kvällen innan sade att Moderaterna aldrig skulle göra? Folkpartiet har mumlat både innan och efter valet att "Sverige har ett integrationsproblem"…
Jag är rädd att detta är vad som kommer ske framöver. Hela den politiska skalan kommer förskjutas ytterligare högerut och SD:s agenda kommer att normaliseras. Det är vad som skett i Danmark, Norge, Frankrike varnar oss våra europeiska vänner för.
Det som valet avslöjar är vårat kollektiva misslyckande med att hålla ställningarna mot rasismen.
Den moderna rasismens intåg i Sverige började på 80-talet med formeringen av en rasistisk rörelse, fortsatte med en våg av mord på invandrare och nedbrända flyktingförläggningar på 90-talet och har blommat ut i en allmänt accepterad islamofobi på 2000-talet.
Många svenskar köpte borgerlig medias marginalisering av antirasisterna som gick ut på gatan när nazisterna demonstrerade, istället för att själva gå ut på gatan och sätta stopp för rasismen. Svenskarna stannade hemma och på fikarasten dagen därpå förfärades man över “de våldsamma antirasisterna”. Men vilka är då dessa omskrivna? Enligt min analys är det människor som kan sin samtidshistoria. Ni vet väl att enligt Hitler själv var hans meningsmotståndare nära att kväva nazismens i dess linda då de gick ut och visade sin avsky i den nationalsocialistiska rörelsens begynnelse? Det finns en historia av antirasism under andra världskriget, vilken dagens antirasisterna stolt försöker bära vidare.
Om alla antirasister i Sverige gick man ur huse så fort rasisterna tar plats i det offentliga rummet skulle våldet försvinna. Våldet uppstår i dessa sammanhang när ett fåtal antirasister försöker stoppa det rasistiska praktiken och rasisterna då ger sig på dem. Emellan dessa parter står för det mesta polisen, vilken skyddar rasisterna och misshandlar antirasisterna. Om polisen för det första gjorde sitt jobb och stoppade hetsen mot folkgrupp eller om vanliga svenskar förstod att reagera mot rasism var än den visar sig, skulle våldet aldrig behövas.
En spontan demonstation mot SD bildades utanför riksdagen i Stockholm genom smskedjor på måndagen efter valet. Där stod ett gäng med 200 antirasister. Men på kvällen samlades upp mot 10 000 personer på Sergels torg och även i andra städer var uppslutningen stor. Äntligen en folklig antirasism. Låt oss bygga ett nytt tolerant Sverige tillsammans.
Krönikan publiserades i Landet runt i september 2010.
Modekraterna vill överta sossarnas dominans
KRÖNIKA Är det någon mer än jag som anser att valkampanjerna spårar ur allt mer? Igår ringde Socialdemokraterna på dörren och gav mig en röd ros... Den kommer vissna innan valdagen. Min väninna fick en present på posten: en kokbok från Moderatkvinnorna. En kokbok till de kvinnliga väljarna, så typiskt konservativt...
Alla är sellouts. Men det är ju också vad den rådande marknadsekonomin går ut på. Allt och alla går att sälja, vi blir allt mer av objekt inför varandra. Den som säljer sig billigast får vara med och leka.
Och det är därför en del av oss har gjort motstånd mot högerns ideologier ända sen de myntades för några århundraden sedan.
Överklassens parti Moderaterna säljer ut sig och kallar sig arbetarparti för att vinna massornas gunst. Men det är bara retorik, partiet har agerat som en bromskloss i moderna samhället ända sedan det grundades. Moderaterna motarbetade först allmän rösträtt, sedan kvinnlig sådan 1918. Bekämpade 8-timmars arbetsdag 1918 och dödsstraffets avskaffande1921, sjukkassan 1931, arbetslöshetskassan 1934, tvåveckors semester 1938, sanktionerna mot apartheid på 60-talet…
Snart är skadorna som Alliansen åsamkat välfärdssamhället irreparabla. De kommer kräva en smärre revolution för att återställas: de kommunala bostadsföretagen som gjort det möjligt för även låg och mellaninkomsttagare att få en bostad, är snart ett minne blott. Nedmonteringen av sjukförsäkringssystemet har kostat några människor, hur många vet vi inte än, deras liv. Till och med ett av Sveriges signum utomlands: allemansrätten trasas sönder så att fler rika nu kan ta en dopp utan att lämna sin tomtgräns.
-Är du vänsterpartist? frågade ett litet skolbarn mig utanför Vänsterns valstuga där jag lät mig bjudas på kaffe häromdagen. -Nej, får jag nog svara även om jag kommer lägga en taktisk röst på Vänsterpartiet på söndag. Enligt gängse politiska vokabulär måste jag nog kallas vänsterextremist. Idag anses det nämligen extremt att gilla rättvisa och solidaritet, fred och gemenskap.
Rasist-rast
KRÖNIKA På kafferasten njuter vi av det goda starka kaffet. Lena, Olga, Kattis och jag sitter vid det runda bordet med en liten blombukett på. Samtalet rör sig mot ämnet politiker.
- De som tar beslut om integration bor ju själv i innerstan. De vet inte hur det är, säger Olga, en gullig kvinna i 50-årsåldern. Jobbar inom psykiatrin och är intresserad av personlig utveckling.
De andra nickar men säger inget. Nihad är inte med på rasten, därav kanske modet att nu tala om "invandrare". Lenas blick är engagerad och söker min för att se om jag håller med. Det gör jag inte, och nickar ej heller. Säger ingenting eftersom jag straxt ska resa mig upp och säga adjö, det är sista gången jag träffar dessa damer på kurs i högsommaren.
Men i huvudet börjar det spinna. Jag skulle ha sagt: -Jag vet "hur det är". Jag umgås med och tycker att "invandrare" är trevligare än svenskar. De är generellt mer allmänbildade och socialt kompetenta.
Svenskars historiekunskaper verkar begränsas till perioden andra världskriget och hur hemskt det var då. Jag anser att den perioden inte var ett undantag i historien. Nazismen hade en förhistoria med århundraden av rasism och även en efterhistoria som leder oss fram till idag då hundratals afrikanska båtflyktingar dör innan de når den Europeiska kontinenten. Varför flyr de? Inbördeskrig och extrem fattigdomen i Afrika är en direkt konsekvens av vår vita kolonialism där. Att de dör nu är inte roligare än alla nazismens dödsoffer på 30 och 40-talet.
Men nånting jag verkligen ogillar är smygrasism. Den vidriga typen av mobbinganda som nu vädrar morgonluft: det börjar bli accepterat att hysa dessa åsikter. Så var det inte för 10 -15 år sedan. Historikern Helené Löw varnade då på Dn debatt för att medelklassen i Sverige kommer tendera till rasism när konjunkturen i Europa går nedåt. Så rätt hon skulle få. Men aldrig i min vildaste fantasi kunde jag ana att rasism skulle bli legitimt till den grad att svenskar nu på kafferaster, på fester och i allt fler sammanhang börjar yttra sig rasistiskt.
Kriget mot Afganistan är ett anfallskrig
DEBATT
-Sverige är inte längre neutralt, sade Göran Persson, dåvarande stadsminister 28/11 2000 i tidningen Financial Times. Många förbluffades över uttalandet, speciellt inom Socialdemokratin då frågan inte skulle debatteras på nytt i riksdagen förrens två veckor senare.
Många i Sverige lever ännu kvar i föreställningen att landet vi lever i är och bör vara neutralt men i själva verket deltar vi nu i ett religiöst krig mot Afganistan, under Natos flagg.
Jag själv hade en vag förestälning om att vi inte varit i krig sedan under 1800-talet. När jag började forska i saken framgick det att Sverige varit inblandat i krig i stort sett hela tiden sedan de mer kända krigen som våra gamla kungar utkämpade.
Men ändå är det som sker nu mot Afganistan något nytt. Kriget är ett anfallskrig. Tidigare har Sveriges del i större utsträckning varit fredsbevarande styrkor. Länderna sägs ha bett om hjälp. Det som sker nu bryter mot folkrätten. Usa anföll Afganistan och Sverige deltar nu i det kriget.
Anna Ek, ordförande i Svenska freds och skiljedomsföreningen anser att det är oacceptabelt att ha ihjäl civila, vilket sker i Afganistan, när jag ringer upp henne.
-Att den militära insatsen blir tyngre och alltmer omfattande istället för att satsa mer pengar på civila insatser som mat,och vård, är oroväckande, säger hon.
Enligt säkerhetspolitik.se, som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap*, deltar Sverige idag även i militära internationella insatser i Afrika, Asien och Eu.
Siten skriver att Sverige genom sitt Eu-medlemskap samarbetar i unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik: "Sedan Sverige gick med i Eu 1995 är Eu:s säkerhetspolitiska utveckling även styrande för Sverige och förutsättningar för den svenska säkerhetspolitiken har förändrats det senaste årtiondet“.
Detta låter i mina öron lite diffust och jag gissar att de menar att det som förändrade läget var attentatet den 11:e september eftersom hoten sägs vara “gränsöverskridande“.
“Hittills har personer enbart tagits ut på frivillig grund i internationella satsningar”, skriver de vidare vilket underförstått säger att det inte kanske kommer förbli så i framtiden.
“Dagens försvarsmakt kan agera snabbt, samordnat och flexibelt vid insatser både inom och utom Sverige”, står det vidare på den mycket officiella och strikta siten.
Ett nytt inslag är de snabbinsatsförband som kallas “battle groups”. Inom tio dagar ska dessa kunna sättas in “var som helst” inom en radie på 1000 mil från Bryssel, exempelvis i väpnade strider och terroristbekämpning. Sedan 1956 har Sverige deltagit i 60 länder (Afganistan Cypern, Mellanöstern, Liberia m.fl.) med 100 000 svenska soldater och under 2008 år utbildadades 7000 ungdomar, varav hälften var flickor.
- Vi lär oss en del militära konster genom att öva tillsammans med andra, vi blev kanske lite hemmablinda under de här åren med neutralitetspolitiken och trodde att det bara fanns ett sätt att göra saker på, säger Robert Dalsjö, specialist på militärpolitiska frågor vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
*Säkerhetspolitik.se produceras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som ansvarar för innehållet på webbplatsen. MSB samarbetar med Försvarsmakten, Pliktverket och organisationen Folk och Försvar.
Artikeln var en del i utställningen "Sweden in War, what happened to the swedish policy of neutrality" av Helena Bengtsson i Liljeholmsgallerian under Aprill 2010. Bilden som illustrerar artikeln är en tredimensionell målning som föreställer svenska soldater som invaderar den Afganska landsbygden.
Bränn kvinnorollen istället
KRÖNIKA Kanske är utbränning ett uppvaknande från kvinnorollen. En aha-upplevelse: den var en omöjlig ekvation. Att vara good enough-mamma, snygg kvinna, kaxig i karriären, undergiven chefen, omhändertagande dotter till ålderstigna föräldrar, miljötänkande samhällsmedborgare på en och samma gång funkar helt enkelt inte...
Männen behöver inte bränna ut sig i samma utsträckning. Samhället är skapat för dem: de kan lättare göra karriär, passar in i och förstår manliga maktstrukturer, får uppassning hemma från kanske både mor och fru, är bättre avlönade och får positiv bekräftelse om de applicerar samhällsengagemang eller faderskap till sin identitet.
En kritisk situation på jobbet eller en återvändsgränd i relationen sätter STOPP för kvinnan och hon slammar rakt in i väggen. Blir tvingad av sin kropp eller sitt psyke att acceptera att hon måste avsäga sig en eller några delar i "rollen". Och därmed måste hon ta i tu med sitt människovärde. Sin identitet och livsfrågorna. Att ha ett värde trots man inte längre är kapabel till så mycket alls. Jag hörde nyligen talas om den förut högpresterande kvinnliga chefen som nu inte ens kunde koka potatis. Det gick bara inte.
Men å andra sidan kan det jobbiga som livet erbjuder i slutändan vara en ynnest. Kvinnan tvingas in i växande, av livet själv.
Själv brände jag ut mig för några år sedan. När jag nu tittar i min almanacka från den tiden ser jag hur veckobladen blev allt mer upptecknade. Jag får genast en affärsidé -tänk om jag skull delta på den kommande new age-mässan med "almanackdiagnostik".. I stället för att läsa framtiden ur kundens hand kan jag ta en titt i dennes almanacka för att se om det föreligger risk för utbränning.
Facebook agerar som en borderlinepsykopat
KRÖNIKA Efter att Facebook slukade allt mer tid valde jag att gå ur. Interagerandet hade kommit att bli en form av nonsenskommunikation som bara var tidskrävande.
Övertrampen hade varit många. Facebook hade bland annat utan tillåtelse skickat meddelande till människor i min mejladressbok. Människor som jag efter stor möda lyckats ta avstånd från. Att de fått inbjudningar från mig, måste ha verkat motsägelsefullt och skadade kanske dessa relationer.
Genom att utlova exempelvis information om vilka som besökt min sida, hade de fått mig att skicka vidare deras meddelande till vänner, bekanta och okända. Sen infriades aldrig deras löfte om att få informationen. Denna typ av aktivitet tjänar Facebook givetvis en massa annonspengar på.
När jag startade Facebookkontot hade tonen var positiv och "användarvänlig". När jag nu valde att gå ur ställdes flera frågor i sajtens avslutningsproceduren. Facebook berättade för mig att de tänkte fortsätta låta människor skicka meddelanden till mig, ville jag att dessa skulle vidarbefodras till min mejl? -Nej, svarade jag för jag ville inte ha något mer att göra med Facebook.
Trots det skulle de låta personer skicka mig inbjudningar, som jag alltså inte skulle få och personerna kanske skulle undra varför jag ej svarade. Ville Facebook göra det svårt för mig att träda ut ur sajten, var det därför de fortsatte att använda mina kontakter mot min vilja?
Rättigheterna till Facebookmedlemarnas privata fotografier har debatteras stort i media. För skojs skull sökte jag nyligen på mitt eget namn på Google och fick då till min förvåning se bilder på mig själv i sol-linne.. Det var en bild från mitt avslutade Facebookkonto och jag, som de flesta, hade valt att endast mina vänner kunde se mina bilder. Detta kändes integritetskränkande, likväl som den sexualiserade tonen på Facebook där man översköljdes av pornografiska bilder och sexinviter eller drogromantik med sitens applikationer.
För de av oss som kännt personer med bordeline eller psykopatiska drag kan Facebooks agerande verka bekant på flera sätt. Enligt DSM-IV* (diagnostiskt lexikon som utges av American Psychiatric Association) är kriterierna för bordelinestörning att uppvisa minst 5 av 9 beteenden. Enligt mig så passar Facebook in på följande 6 av de angivna beteendena:
Göra stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade separationer.
Uppvisa ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering.
Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv, t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning.
Kronisk tomhetskänsla.
Affektiv instabilitet som kommer av en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv, episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar några timmar och endast i enstaka fall längre än några dagar).
Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller svårighet att kontrollera ilska (t. ex. ofta förekommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål).
Det mest kända psykopatiska draget är att inte visa eller känna empati för andra människor och deras gränser. Facebook går över mina gränser för ekonomisk vinnings skull.
*Web4health. Medicinsk rådgivning om psykologiska problem som skrivs av en grupp av experter utsedda av EU-kommissionen.
Islamofobi helt legitim
KOMMENTAR Jag har alltid tänkt att tiden just före 2:a världskriget måste vara fasansfull att uppleva: den ökande rasismen, att se hur den ena vännen efter den andra ansluter sig till nazismen. Att dagligen se kränkningarna som ingen ingriper mot. Många håller med mig om att nazisternas gärningar var hemska och frågar "Hur kunde det ske?"
Men vad är det egenligen som sker nu? Jag pratar med några vänner som varit i ett land med "araber". Ordet uttalas som om man pratar om gatuhundar och man beskriver om hur man sjasat iväg dem när de varit allt förpåflugna som försäljare.. Själv var jag också nyligen i semester i ett muslimskt land. Jag uppfattade innevånarna som betydligt mer lugna, kärleksfulla och andliga än vad svenskarna är.
För ett tag sedan var jag på vad en del skulle kalla det en "vänsterfest". Också där kom ämnet på tal. De "kvinnoföraktande muslimerna" omtalades med förakt, speciellt av männen.. Vad an denna plötsliga iver för feministiska frågor? Vad jag vill säga till er män är: städa på er egen bakgård först, annars så kallar jag ert engagemang för ren rasism. Det finns mycket att göra i Sverige fortfarande, jag uppmanar er att ansluta er till de få manliga feministerna. Starta upprop, börja städa hemma, kämpa mot lönediskriminering..
Även på en kristna hemsidor vädras föraktet mot muslimer. Kristna som ju annars brukar vara kända för sin tolerans och människokärlek..
Dagens islamofobi är det nya judehatet. Jag skäms för att leva i denna tid i detta tysta land. Vi måste börja tala och reagera mot den nya rasismen mot araber som verkar ha blivit helt legitim efter 11:e septemberattacken.
Tv:s rapportering når nya bottennivåer
KOMMENTAR Att Usa ska provflyga sina krigsplan i Sverige skapar ingen undran hos Svt:s journalist (9 Mars 2010) utan godtas och vidarbefodras direkt till tittarna som under den värsta diktaturregimen. Det ska till och med fällas bomber på prov...
Jag har börjat titta alltmer på Öppna kanalen istället. Afrikanska musikvideor eller diskussionsprogram på romany känns mer sympatiska och meningsskapande än programmen på Svt eller Tv4.
Samma dag som jag informeras om ovanstående krigsmanifestation har man på de etablerade kanalerna tid och resurser att prata om vädret och helgens idolvinnare, sport och norska fjällstugor men inte de saker som rör och kommer påverka alla människor i Sverige för all framtid: Sverige har blivit en krigsförande nation vid sidan av Usa.
Målningen "Svenska flaggan transformeras till ett attackplan" var en del av Helena Bengtssons utställning "Sweden in war" i Liljeholmsgallerian 2010.
Romarios mördare fri trots erkännande..
Eftersom det inte finns teknisk bevisning frias den 18-årige gärningsmannen. Rätten skriver också att då det ej går att fälla honom, kan de heller inte fälla de andra åtalade personerna för medhjälp...
Kritiken växer mot polisutredningen. Fler personer borde ha hörts. Minst 13 personer fanns på platsen, 8 av dem har suttit häktade men ingen kallades som vittne...
Ibrahim Alis son har blivit mördad. Pappa Ibrahim Ali säger att till och med han som fortfarande vill tro, har börjat betvivla rättsäkerheten.
Samtidigt i en annan del av Stockholm: Chefsåklagare Christer Ekelund lägger ned en utredning om påstådd främlingsfientlighet på Polishögskolan. Så länge den anonyma källan inte vill göra en egen anmälan, går det inte att utreda, enligt honom...
Rättväsendet lutar sig tillbaka på sina egna lagar men en del av oss vet att samhällsstrukturen är rasistisk och polisen "gör bara sitt jobb".
Berlusconi söver Italien med sex
KOMMENTAR I filmen Videocracy (i Stockholm på biografen Zita) visas hur det demokratiska Italien i Berlusconis regi har urartat till en ytlig sexshow. Att bli en b, c eller d-kändis är det enda sättet för arbetarklassen att göra karriär i massarbetslöshet. ”Kändisskap” är det enda hoppet om att få en plats i samhället, och även i Sverige finns denna tendens sedan ett par årtionden.
I varje mindre ort i Italien anordnas uttagningar till att bli den lokala " ragazzan", tjejen som dansar "sexigt" vid sidan av den manliga värden som håller i simpla lokala underhållningsshower. Folket i publiken sitter som förstenade och ser på när flickorna dansar mekaniskt till musiken.
Berlusconis högra hand i mediaimperiumet visar med glädje sin beundran för Mussolini och har ett hakkors som skärmbild i sin mobiltelefon.
Berlusconi blir utbuad när han framträder i Eu-parlamentet men vem står upp för de som utsätts för hans metoder inom landet? Hur har oberoende italienska journalister det? Eller zigenare eller andra utländska personer i Italien?
Jag går ut från biografen på skakande ben med vetskap om att det inte bara är Italien med breda fascistiska sympatier. I vårt grannland det glada Danmark är det förbjudet med burka på allmän plats... Likaledes i Belgium. I Spanien röstade senaten ja till ett förbud 2010. I Frankrike finns förslag på samma åtgärd och i Schweiz finns förbudet i en av landets kantoner. Även i Sverige är Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt är negativa till burkan(Dn 27:e jan 2010). Kriktiker där menar att förbudet stigmatiserar muslimer och tvinga kvinnorna till ett liv inomhus. I Norge gick Fremskrittspartiet framåt i höstens val och är nu det andra största partiet. I Polen och Slovakien ingår högerextremister i regeringarna...
Låt inte väst återta kontrollen över Haiti
DEBATT Spanien, England, Frankrike och Usa har genom historien ockuperat, förslavat och plundrat Haiti som är den första självständiga nationen i Latinamerika. Självständigheten uppnåddes med ett slavuppror för 200 år sedan..
Inspirerade av franska revolutionen reste sig de svarta på Haiti, då spanskstyrda "Santo-Domingo" i slutet av 1700-talet.
Slaven "Ouverture" organiserad en armé av 500 000 slavar i ett uppror. Efter ett tolv år långt krig besegrades Frankrike. Upproret inspirerade andra slavar på västra halvklotet och i land efter land upphävdes slaveriet.
l´Ouverture återlämnade jorden till dess brukare och man kunde börja bygga upp landet igen. Men då l'Ouverture skapat en separatistisk författning, försökte Napoleon att återta ön och införa slaveriet igen. l'Ouverture bjöds in till en överläggning, men kidnappades istället och skickades till Frankrike där han fängslades och dog 1803.
På Haiti övertog istället "Dessalines" kampen och segrade återigen 1804 och skapade världens första svarta nation.
Vitas kolonisation bakom Haitis nöd
I sin 200-åriga historia har Haiti drabbats av 32 statskupper och franska, amerikanska, tyska och brittiska styrkor har stulit stora summor pengar från landet.
Haiti tvingades osannolikt nog att betala stora skadestånd till Frankrike för “förluster vid slaveriets avskaffande” ända fram till 1947. Över 80% av landets budget gick åt till räntor och amorteringar och det är orsaken till landets nuvarande fattigdom.
Under det sena 1900-talet har Usa flera gånger ockuperat landet som enligt journalisten Olle Lönnaeus Usa behandlar som sin ”bakgård”. Venezuelas president Hugo Chavez anser att USA har nödhjälp som svepskäl för att ockupera Haiti, vilket som nu efter katastrofen riskerar att åter cementera Haiti i nytt förtryck och beroende. Ett flertal andra latinamerikanska ledare och debattörer varnar också för att USA försöker stärka sitt inflytande.
Vad sker nu?
10 000 amerikanska marinsoldater skickas till Haiti, ett par tusen är redan på plats. Det senaste halvåret har FN-styrkor oprovocerat öppnat eld mot haitier. Under en begravningsceremoni under sommaren dödades en sörjande person, enligt Mana.se.
På statsägda P3:s Nyheter kunde vi två veckor efter katastrofen höra att “sedan Usa tagits över landets flygplatser är läget under kontroll”. Vilken typ av oreflekterad rasism ligger bakom ett sådant påstående? Skulle något land vilja, efter att ha drabbats av en naturkatastrof –att en fientlig nation skulle överta författningen? Ett land som dessutom ockuperat landet i historien?
Den amerikanska debattören Naomi Klein formulerar två krav som hon anser måste ställas på all hjälp som går till landet: att den ges utan krav på ekonomiska ”reformer” och att den ges i form av bidrag, inte lån.
Aristide, en präst ifrån Haitis slum vann under de senaste årtionden massornas förtroende under "Baby Doc":s diktatur. Demokrati infördes 1991 och Aristide blev president. Han störtades efter en kort tid i en amerikansk militärkupp men återvaldes 2000. Då han krävde att Frankrike skulle betala tillbaka beloppet Haiti betalat “för förlusterna vid slaveriets avskaffande”, inklusive ränta -21 miljarder dollar tvingades han i exil efter en ytterligare amerikansk stadskupp... Enligt Aristide själv kidnappade USA honom och flög honom ut ur landet. .
Aristide sade nyligen under en presskonferens i Johannesburg att den anda av gemenskap som bildade nationen nu åter behövs.
- I dag kommer den solidariteten att ge oss alla kraft att återuppbygga Haiti, sa Aristide som på att kunna återvända till Haiti.
Artikeln publicerades i Landet runt 2010.
Sverige i krig
KOMMENTAR Två officerare har dött i Afganistan. Ja, soldater dör i krig. Men sen när är Sverige en krigsförande nation? Har svenska folket godkänt detta?
Jag orkar inte se på tv längre, har inte bearbetat att nu Sverige tar del i kriget “mot terrorismen”. Hela begreppet är djupt rasistiskt. Rasism mot muslimer har blivit helt legitim efter "11:e september". Om det är något land Sverige ta ställning mot är det väl det våldsamt krigiska Usa?
Democracy now på Öppna kanalen rapporterar dagligen om situationen i Afganistan och Irak. Och den amerikanska opinionen mot kriget växer...
Välkommen till min blogg!
Vi lever i en spännande tid. Sverige som är känt för sin neutralitet deltar nu i ett religiöst krig mot Afganistan, vid sidan av Usa.
Jag heter Helena Bengtsson och är journalist och konstnär och vill skriva om det som sker nu i samhället.
Hur många invandrare mördades under den rasistiska vågen på 90-talet? Det får du reda på i ett av mina senaste inlägg. Jag bloggar också om hur läkemedelsbranschen försöker droga ned den svenska befolkningen och om “det nya judehatet“: islamofobin.
Om hur högerns värderingar brer ut sig och om arbetarklassen sista chans…
Dessutom avslöjar jag varför sjukskrivingstalen sköt i höjden under det sena 90-talet...
Jag vill slå ett slag för ny brinnande journalistik. Stay tuned.
