artstruck

KOMMENTAR Jag har alltid tänkt att tiden just före Nazi-Tysklands skapande måste vara fasansfull att uppleva: den ökande rasismen, att se hur den ena vännen efter den andra ansluter sig till nazismen. Att dagligen se kränkningarna som ingen ingriper mot. Många håller med mig om att nazisternas gärningar var hemska och frågar "Hur kunde det ske?" 
   Men vad är det egentligen som sker nu? Jag pratar med några vänner som varit i ett land med "araber". Ordet uttalas som om man pratar om gatuhundar och man beskriver om hur man sjasat iväg dem när det varit allt förpåflugna försäljare. Själv var jag också nyligen i semester i ett muslimskt land. Jag uppfattade innevånarna som betydligt mer lugna, kärleksfulla och andliga än vad svenskarna är om man nu ska jämföra eller kategorisera i över huvud taget. 
   För ett tag sedan var jag på vad en del skulle kalla en "vänsterfest". Också där kom ämnet på tal. De "kvinnoföraktande muslimerna" omtalades med förakt, speciellt av männen. Vad ann denna plötsliga iver för feministiska frågor? Vad jag vill säga till dessa män är: städa på er egen bakgård först, annars kallar jag ert engagemang för ren rasism. Det finns mycket att göra i Sverige fortfarande, jag uppmanar er att ansluta er till de få manliga feministerna. Starta upprop, börja städa hemma, kämpa mot lönediskriminering...
   Även på en kristna hemsidor vädras föraktet mot muslimer. Kristna som ju annars brukar vara kända för sin tolerans och människokärlek.
   Dagens islamofobi är det nya judehatet. Jag skäms för att leva i denna tid i detta tysta land. Vi måste börja tala och reagera mot den nya rasismen mot araber och muslimer som verkar ha blivit helt legitim efter 11:e septemberattacken.